Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
ÖSTERGÖTLANDS RUNtNSKRtPTËR. i
Inskriften börjar med ett kolon nära fotsidans slinga och därefter namnet’ siruil, vars S
är tydligt i viss belysning. Före detta S synes ingen runa finnas, utan naturliga fåror
och fördjupningar torde hava föranlett de skiftande läsningarna av första ordet hos
föregående undersökare. R. 2 är i med tydlig stav, åtskilliga fåror se ut soin kännestreck
såsom till A Y men äro naturliga; att med W. 93 läsa T synes däremot omöjligt. R. 3 är
sannolikare K r än fc b, ty där nedre kännestrecket till & skulle träffa stenen, finnes ingen
sammanhängande fördjupning. R. 4 är tydligen ft U; huruvida en fördjupning är prick,
såsom Säve antager, kan ej avgöras. R. 5 n är troligen i- med kännestrecket i en
av-flagning på mitten, om ock högra kännestrecket till soin löper samman med övre
punkten i det följande kolon, sitter väl högt. Med läsningen sirun överensstämmer P. A.
Säves läsning bäst. I rais|ji är staven smal på r, kännestrecken knappast skönjbara, på a
är ock nedre staven svag och kännestrecket otydligt t. h.
De följande orden Stain : eftlR : äro tydliga.
Tydliga äro ock de tre runor på långsidan, som tillhöra den avlidnes namn, nämligen
ailS, dock har U möjligen prick, som emellertid synes väl kantig, och övre staven av S är
skadad. Efter S finnes ingen runa på högra långsidan. Både Säve och Ihrfors läsa ays.
Det b, som Ihrfors här vill läsa, synes däremot på fotografien kunna spåras i början
av fotslingan, vadan namnets andra del är burn; detta b kunde jag icke se vid min
undersökning 1888, men fann det 1910 möjligt. På U är blott nedre delen av staven otydlig.
På r varsnade jag varken 1888 eller 1910 kännestrecket, men fotografien visar ett rätt
tydligt sådant, som ock iakttagits av Ihrfors; Säve läser U. På + n är staven otydlig.
Ordet fa|jur är mindre tydligt, de föregående och följande kolon tydliga, sin otydligt men
följt av tydligt kolon.
Inskriften torde alltså vara följande:
: sirun : rais|ji: stain : eftiR : ausburn : fa|jur: sin :
5 10 15 20 25 30 35
Namnet sirun motsvarar isl. Sigrün, som är bekant från Eddans Helgekväden och
förekommer Ög. 75 Hov sikrun. 1 sirun Sirun är g bortfallet såsom ofta i siri|j Si[g]rlÖ.
Den avlidnes namn ausburn skulle kunna tolkas som Øs(t)-børn med t bortfallet i
sammansättningsfogen såsom i fsv. Øs(t)gøtar, se Noreen, Aschw. Gr. s. 254. Namn med
Øst- som första led äro emellertid sällsynta. Lind, Norsk-isl. dopnamn, upptager blott
Austmadr och kortnamnet Ansti. I fsv. finnes Øsbyorn i Halaby ög. SD. ns II, 320 (1410)
och Johannes Østolson SD. III, 95 (1312 Uppl.). Måhända bör därför det vanliga namnet
Asbiorn antagas med u-omljud i första leden såsom ausualti Asvaldi ög. 224 Stratomta.
Om ristningen burn för ’-björn’, se Ög. 47.
översättning: Sirun reste stenen efter Asbjörn (Östbjörn), sin fader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
