Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
ÖSTERGÖTLANDS RUNtNSKRtPTËR. i
77. Hovgården, Hovs sn, Göstrings hd.
Pl. XXV. Fig. 2.
Litteratur: W. 162; C. F. Nordenskjöld, ÖFT. I, s. 75, teckning s. 76; Reseber. 1870, s. 31, teckning
pl. IV; G. Stephens, ÖN RM. III, s. 312; E. Bråte och S. Bugge, Runverser s. 350 i ATS. X; E. Birfors,
Ostrog. sacra, s. 6, teckn.
Enligt C. F. Nordenskjöld har stenen upptagits vid reparation av en källare uti
Kungslyckan på Hovgården. Fyndet torde hava gjorts 1867, enär Stephens i febr. 1868 från
C. Säve fick meddelande om inskriften efter en ritning av K. A. Hagson.
Runstenen, som är av röd granit, var delad i tre stycken, varav det minsta innehöll
inskriftens början, ett utgjorde stenens fot och det tredje innehöll ristningens huvuddel.
Runstenen står nu rest i parken vid Hovgården öster om manbyggnaden ett stycke
från parkens östra gräns. Den är omgiven av en samling underliga stenar. Det minsta
stycket ligger löst bredvid. Höjden är 1,88 m, bredden över korsets mitt är 1,71 m.
Slingans bredd är 10—13 cm.
På det lösa minsta stycket befinner sig inskriftens början : tu samt vänstra
kännestrecket till n i : tuna; i t äro stav och kännestreck upptill alldeles skilda åt. Efter Stin :
äro stavens kant och slingan delvis bortslagna, så att av ’denne’ blott [) finnes, men med
kännestrecket upptill skadat, och foten av den följande runan; skadans längd därefter är
23 cm. Uti ’efter’ finnes 4 cm nedifrån av i, 6,5 cm av f samt tR fullständiga. Mellan
uas han finnes intet skiljetecken, och h har vanlig form. I man: bilda kännestrecken
på m en fullkomlig ring; i mist har i m blott det vänstra kännestrecket denna form, det
träffar övre slinglinien 1,5 cm från staven, det högra 2,5 cm.
Inskriften är alltså följande:
: tuna : sati: stin : |iansi [if]tR : sin : uar : |iurfast: uas han : man : mist: untyik ■
5 10 15 20 25 30 35 40 45
Kvinnonamnet tuna finnes med säkerhet på Krageholm-stenen I, Skåne, och Wimmer,
DR. III, s. 19 återger det med Tonna {Tunna), som ock säges vara känt från den senare
litteraturen; O. Nielsen, Olddanske Fersonnavne, anför Tonna Reichenauer dödsboken
(1000-talet) och Necrol. lund. (1100-talet); Lundgren, Personnamn, anför Tonna SD. I, 667,
och SD. II, 143 (1292), och detta namn ingår i ortn. Tunnastadhum SD. III, 714 (1326),
trol. i Kumla sn, ög. Bugge, Norges Inskr. m. de ældre Runer I, s. 253, sammanställer
därmed mansnamnet Tunni Yngl.-sagan, vilket Bugge tyder som ’han med de store Tænder’,
liksom isl. namnet och tillnamnet Tanni.
Motsvarande isl. verr ’Månd, Ægtemand’ Fritzner2 förekommer i betydelsen ’äkta inan’
uar dessutom B. 807, L. 868 Aspa, och B. 950, L. 1383, T. 36 Stora Västhöl, uer B. 375,
L. 69, D. I, 128 Gryta och uir L. 1342, T. 7 Härened. Ristningarna uir, uer tyda på
uttalet vær, uar möjligen på var, liksom annars ofta a finnes för väntat æ i fsv. mellan v
och ?’, se Noreen, AscJiw. Gram. § 117, anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
