Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74. IIOVS KYRKA, GÖSTRINGS HD.
87
Inskriften är enligj; Wiedes teckning:
Begynnelseslingan: — tein : |iensa : ef[tifi] — Slutslingan: — ktun : fa|jur: —
5 10 15 20
Uti eftlR finnas blott stavstycken av ti och vänstra kännestrecket av R. Runan 15 k
läser C. F. Nordenskjöld som f, inen hans teckning visar blott staven och halva ena
kännestrecket.
Att utleta den avlidne faderns namn utgör inskriftens enda svårighet, betydande vare
sig man läser —ktun eller —ftun. Teckningen torde icke vara pålitlig nog att tillåta en
beräkning av antalet runor i namnet framför de bevarade, vartill kommer ovissheten, om
de bevarade inskriftsdelarna varit sammanhängande eller skilda av ornament.
Norden-skjölds läsning — ftun leder till att tänka på namnet Halfdan, som D. I, 155 Brunnby,
Uppl., ristas halton, ehuru inskriften även har ok. Uti hefton, B. 339, L. 39, och alfton,
B. 1083, L. 1014, betecknar däremot 0 nasalerat a. Måhända utgör ock halton med 0
i betydelsen ö-ljud och det här förmodade *halftun försök att beteckna samnia nasala a.
Läsningen —ktun erinrar åter oin namnet sikton ög. 119 Slaka.
Inskriftens transkription är alltså: — sten fiænsa æftiß (Half]dqn faÖur —.
översättning: [N. N. lade] denna sten efter Halvdan (Sigdan?), sin fader.
87. Högby kyrka, Göstrings hd.
Pl. XXVIII. Fig. 1.
Litteratur: W. 145; C. F. Nordenskjöld, ÖFT. I, s. 65 (teckning), 101; E. Ihrfors, Ostrog. sacra,
s. 8, teckn. . ’
Stenen är en kalkhäll med kors och alldeles lika ornament på båda sidor som tillhöra
runtiden men utan runor. Höjden l,io ra, bredden vid foten 56 cm, vid toppen 29 cm.
Hällen upptäcktes med ena sidan neråt i kyrkans grund vid rivningen av Högby gamla
kyrka 1870 och restes i aug. 1874 i prästgårdens park.
En sammanställning av föregående runinskrifter Ög. 81—84 med den nyfunna
runstenen i Skeninge Ög. 165 visar, att de alla äro samtidiga, måhända verk av samme
mästare, och resta till minne av en synbarligen framstående östgötasläkt.
Inskriften på Skeninge-stenen lyder sålunda: • |iurun • risti • auk * |)iR » bru|ir * SUnir : |j
* tusta " iftiR • sin ■ fa|iur || * |iurkil » krist * stin : |iansi: aufti: tusta : »Torun reste och
bröderna, Tostes söner, efter sin fader. Jag Torkel ristade denna sten efter Toste.» Torun
är antagligen Tostes änka, icke hans dotter, då hon sålunda står för sig särskilt framhållen.
Denna leder över till ög. 82, vilken Torkel rest över övind, Tostes son, som ägde
Högby. Då L. 868 har namnet Tora för samma person som L. 869 kallas Torun, har
man rätt att förmoda |iura ög. 83 vara densamma som jiurun på ög. 165 Skeninge och
hennes son Sven sålunda även en son av Toste. Torgärd, som rest ög. 81, vilken ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
