- Project Runeberg -  Sveriges runinskrifter / Andra bandet. Östergötlands runinskrifter /
dublett

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

97. GRÖNLUND, ÅSBO SN, GÖSTRINGS III).

97

ningarna på mittytan finnas däremot för obetydliga spår för att deras art skall kunna
utrönas.

Inskriften, som nedtill begränsas av en rak linie, soin sammanbinder slingans ändar,
börjar nedtill t. v. med namnet |iurstin, vars t har två bistavar, icke blott en som i
B. 885. Uti ris|li äro r, S, |) så gott som utplånade, och därefter äro skiljetecknet och [s]
i [s]tia alldeles borta. Liksom det står Stia för *Stin, så står det ock |]aasi för *|iansi,
vilket B. 885 har. I detta ord har |] bistaven på nedre hälften av staven. I eftifi är
pricken på e tydlig, i f är nedre staven borta, i kan knappt skönjas och R spåras svagt.
Namnet ymut är däremot tydligt, men följande skiljetecken otydligt. I bru|ju[r] äro |lll
nötta, sista T utplånat. I Slia finnas svaga rester av S, ua * sia däremot tydliga.

Inskriften är alltså:

|jurstin » ris|ii [> s]tia » |]aasi * eftiR - ymut * bru|iu[r >] sua» sia

5 10 15 20 25 30 35 40

Utom i |iurstin har n + formen + a, nämligen i Stia sten, |]aasi pænsi, Sua sun och
sia sinn. Namnet ymut motsvarar isl. Eymundr, fsv. Ømund.

Översättning: Torsten reste denna sten efter ömund, sin broderson.

97. Grönlund, Åsbo sn, Göstrings hd.

Pl. XXXII. Fig. 2.

Litteratur: B. 880; L. 1190; W. 171; Broocman, Beskr. öfver
Östergötland, s. 715; I’. A. Säve, ATS. I, s. 108, Reseberättelse 1861,
s. 90, teckning; C. F. Nordenskjöld, Reseber. 1870, s. 38, pl. VI; teckning
av L. C. Wiede i statens liist. museum; E. Ihrfors, Ostrogothia sacra, s. 12,
teckning.

Om runstenens plats yttrar P. A. Säve följande: »En
runsten, ...., som förr stod i Mell-ängen, nära vägen, ej
långt från Svartån, på Grönlunds säteris egor i Asbo socken,
har 1856 flyttats in i parken af jordegaren, Grefve Otto
Klingspor.»

Ämnet är ljusröd granit.

Stenen är 1,79 m hög, största bredden är 77 cm. Slingan är
15—16 cm bred. Kors saknas. Ristningen är mycket tydlig.

I ordet Stin, som är fullständigt i B. 880, finnes av t
blott 9,5 cm nedifrån, av i 7 cm, av n 6 cm, av det följande
sneda korset blott nedre hälften. Uti |]nsa är på |l staven
ovan bistaven borta. Uti llialbi har b bistavarna skilda på
mitten och från stavens ändar. I B. 880 sträcker sig den
inre slingans övre linie högre upp än toppen av I i saul,
vilket icke är händelsen.

13—1Ö1504. Östcrgötlandt runinsb-ifter.

B. 880.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:22:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sri/2/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free