Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131. iieda kykka, lysings iid.
125
Uti |llltR är |] en vänderuna l|.
Det kan icke avgöras, huruvida iliar skall uppfattas som Ivar eller Jöar, men då Ivar
enligt Lundgren, Personnamn, mest förekommer i Dalarne, Norrland, Skåne och Finland
och på tloar talrika exempel anföras från Östergötland, synes det sannolikare, att iuar skall
återgivas med Jöar.
Ristningen anari kan icke omedelbart återgiva något namn utan måste liksom det
följande |llltR vara lönnskrift. Genom en omställning erhålles av anari namnet *ainar Enar.
Ristningen |llltR måste utgöra ett släktskapsord, och jag antager det föreställa *bri‡, en
förkortning av ordet ’broder’, jfr förkortningen bru|) ’bröder’ Ög. 128, Linköping. Uti *bru|)
har b uttryckts genom t, runan före b i runraden, liksom airfb = sakum m. m. Rök, för r
har R begagnats och slutligen har ordningsföljden mellan br och u|) omkastats, varvid ristaren
dock genom vänderunan t| givit en antydan om att, det skall läsas u|) och icke |)U. Från
medeltida handskrifter anföres en dylik ömvändning av stavelser av W. Wattenbach,
Anleitung zur lateinischen Palæographie, 4. Aufl., Leipzig 1886, s. 12—14, i det för Arnulfus
skrives fusnular.
Inskriftens transkription är alltså sannolikt följande:
Jöar résti æftix Enar bröÖur sinn, dræng gödan.
översättning: Joar reste (stenen) efter Enar, sin broder, en god kämpe.
131. Heda kyrka, Lysings hd.
Pl. XLII. Fig. 3.
Litteratur: Ii. 917; L. 1193; W. 200; Broocman, Beskr. öfver
Östergötland, s. 615; F. A. Säve, A TS. I, s. 117; Reseberättelse-,
C. F. Nordenskjöld, Reseberättelse 1873, II, s. 26, teckning; E.
Ihrfors, Ostrogotläa sacra, s. 1, teckn.
Runstenen sitter inmurad i kyrkans östra yttervägg
på södra sidan om koret, 1,87 m från marken, där P. A.
Säve fann den 1861, tidigare stod den på kyrkogården.
Ämnet är granit. Höjden är 2,io in, bredden över
korsets kärna 72 cin, slingans bredd 11—13 cin.
Inskriften börjar med en punkt 3,5 cm nedifrån, vadan
en övre prick knappast funnits. Tillsammans med kolon
uti inskriftens slut bildar denna punkt ett triangelforinigt
skiljetecken, jfr det efter kuml. Första namnet är |]UrkiR
porgëR; namnets alla runor äro bortslagna upptill, mest
|]lir, varför |l kunnat läsas som k, bistaven utgår på |j
3,5 cm nedifrån, på k goda 4 cin och böjer på |) uppåt,
läsningen |] är alltså säker. Efter |]UrkiR finnes en punkt
3 cm nedifrån, som antagligen är nedre punkten i ett
kolon. I kuml utgör m en övergångsform mellan 9 och Y,
B. 917.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
