Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
ÖSTEUG ÖTLANDS KUNINSKlUFTFIi.
Enligt runstensskalan i Bautil har runstenen varit c. 1,47 111 hög, 0,79 in bred vid foten.
Ämnet har säkerligen varit granit.
Ö Ö
Flera runor i följd äro i B. 877 blott stavar, vilka här skola betecknas med i men
delvis måste hava haft bistavar. Även andra av runorna torde vara fellästa.
Inskriften är enligt B. 877:
IV DMVin : ll|x|||NMttl M/M-
5 10 15 20 25
Translitteration:
ii: |iluktl: iii > iiiluinsi: eir|ian : |iirn
5 10 15 20 25
Det förefaller, som om en avslutad inskrift icke skulle rymmas på denna runsten,
kanske dess inskrift utgör en fortsättning av den på ()g. 63 Vistena.
Någon säker tydning kan icke givas.
R. 5 k, 7 I äro vänderunor; måhända även sista runan, så att |jimi är pëna ’deras’. Inskriften synes för
övrigt vara av samma hemlighetsfulla beskaffenhet som Og. <53 Vistena, vilken ristningen liknar till sin anordning.
Månne inskriftens r. 1 u betecknar ’och’, r. 2 — 7 kunna utgöra namnet (llirktl porkætill, 15—19 |jinsi ’denna’,
20—25 harpan ’hård’? R. 8—14 utgjorde då objektet till verbet i den föregående inskriften och bestämdes
av adj. 20—25.
169. Gistads forna kyrka, Skärkinds hd.
Pl. LVI. Fig. 4 (teckning av P. A. Säve).
Litteratur: W. 59; P. A. Säve, ATS. I, s. 72; lieseber. 1861, s. 29, teckning av runristningen.
Om runstenen meddelar P. A. Säve: »Vid kyrkans rifning (i Mars 1861) fanns i n.v.
hörnet af hennes grund en runsten, omkring 4 alnar 12 tum (2,66 ni) lång, 1 aln 12 tum
(88 cm) i fyrkant, med omkring 2 alnar (l,is m) lång lättläst runskrift; men stenen vardt
sönderslagen, ’apterad’, finhuggen och i skilda delar inlagd i grunden af det nya tornets
båda vestra hörn.»
Enligt P. A. Säves teckning har inskriften varit: kai[ü] raisti S[t] —fti uppenbarligen:
5 10
Gëit rësti sten (æ)fti(n), ehuru bistavarna fattas på R i kai[R] och t i S[tain]. Endast
inskriftens början var alltså i behåll.
Översättning: Ger reste stenen . . . efter
170. Ösby, Gårdeby sn, Skärkinds hd.
Pl. LVII. Fig. 1.
Litteratur: L. 1124; W. 57; P. A. Säve, ATS. 2, s. 85; C. F. Nordenskjöld, Reseber. 1876, V, s. 43,
teckn., utdrag av II. Hildebrand, VHAA. månadsblad, 1877, s. 444; Stephens, O Id. north. Rau. Mon. III, 68;
E. Ihrfors, Ostrog. sacra, s. 16, teckn.
L. 1124 änger stenens fyndort som »Ösby (Wallby)» och meddelar: »Stenen har legat
så djupt i jorden, att man plöjt öfver honom; blef upptagen mellan åren 1800 — 1812»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>