- Project Runeberg -  Sveriges runinskrifter / Andra bandet. Östergötlands runinskrifter /
165

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

171. SKÄRKINDS GAMLA KYRKA, SKÄRKINDS HD.

165

synes hava varit U, blott staven är i behåll och 7 cm av bistaven, soin utgår 3 cm från
stavens topp.

Inskriften är alltså följande:

a) övre raden: —ublas i h— b) Nedre raden: —USUtU —

5 8

Tydas med säkerhet kan denna återstod av en inskrift icke. Ristningen — llblas synes
böra utfyllas till [k]llblas och fattas som passiv (reflexiv) av verbet kllbla humbla, men
vilken form [k]llblas är, kan icke avgöras. Verbet humbla förekommer ock B. 247, L. 624
Igelsta, Söderby-Karl sn, Uppl. Denna inskrift innehåller även delvis kortkvistrunor och
börjar: katil: biarn lit kllbla : |lita • kiar|li, vilket väl betyder: ’Kättilbjörn lät sätta
minnesmärke på detta gärde’; isl. humla = merhja, L. 624 alltså ’förse med märke’. Inskriftens
anordning i Ög. 174 påminner om Ög. 117 Slaka och synnerligen lång tordeden sålunda
ieke hava varit. Då enligt Wimmers utredning1, DR. IV Ordsamlin<r humbl, detta ord

O O’ C1 ’

betecknar särskilt ’gravhögen’, bör verbet *humbla kunna hava haft ungefär samma betydelse
som isl. lieygja ’begrave i Hoj’. Vilket ord det följande h— påbörjat, kan icke avgöras.

Nedre raden bör hava berättat den avlidnes dödsort, såsom sker på Ög. 10 Kälvesten
V. Stenby. På B. 698, L. 968 Arja, Södml., berättas med fornhärmande förlängning av
orden: uar|]i • uti • terebina • i • kalmarna • sutuma ’blev dräpt ute i Kalmarsund’. Ristningen
— USUtU— påminner mycket därom och måhända har även denna inskrift berättat, att
den avlidne föll i strid i ett namngivet sund, vars namns första led slutat på U, t. ex.
Alræhio sund ’Arkösund’. Vilket detta sund i verkligheten varit, kan nu ej utrönas.

Inskriftens översättning kan alltså förmodas hava varit: »—högläggas—. [Han föll
i] —sund».

175. Skärkinds nya kyrka, Skärkinds hd.

Pl. LVIII. Fig. 5.

Fragmentets längd är 50 cm, bredden i storändan 33 cm, i lilländan 15 cm,
tjockleken 24 cm. Ämnet är gråsten.

Inskriften är: —raif * SU —, uppenbarligen senare leden av den avlidnes namn, t. ex.
[Siglt]rëf, följt av SU[n] ’son’. Ett kolon av sneda kors är ock skiljetecknet på Ög. 170
ösby, Gård by sn.

176. Karlslund, Skärkinds sn och hd.

Pl. LIX. Fig. 1.

Runstenen hittades 1888 i bäcken öster om trädgården vid Karlslund och restes i
trädgården söder om manbyggnaden.

Ämnet är grå granit. Höjden är 1,07 m, bredden vid foten 70 cm, över i[] i rai|ji
82 cm, över ytterliniens höjdpunkt upptill 72 cm. Slingans bredd är 11—13 cm.
Runorna äro i allmänhet djupa och tydliga. Grunda i följd av frätning äro rai|]i och iftiR.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:22:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sri/2/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free