- Project Runeberg -  Sveriges runinskrifter / Andra bandet. Östergötlands runinskrifter /
190

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

190

ÖST^flGÖTLANDS RUNINSKRIFTER.

200. Uddarp, Sya sn, Vifolka hd.

Pl. LXX. Fig. 1.

Litteratur: W. 135; C. F. Nordenskjöld, ÖFT. I, s. 99; Reseber. 1871, s. 91, teckn.; E. Ihrfors
Östro ff. sacra, s. 23, teckn.

Om fyndet av stenen berättar C. F. Nordenskjöld p. a. st.:

»Då för flera år tillbaka ringmuren skulle omsättas och utvidgas, sprängdes dertill behöflig sten i en till Sya
hörande hage nära socknens gräns ej långt från Uddarp. Nuvarande kyrkoherden Fr. Lej man i V. Harg hade
händelsevis för 25 à 30 år tillbaka gjort en vandring genom förenämnda hage och varsnat, att den ena af de
sprängda stenarne innehöll runor. Han hänvisade då de arbetande på olagligheten af att förstöra sådana
minnesmärken. Emedlertid uppmärksammade han undertecknad vid dess vistelse i socknen på nyssnämnde förhållande,
men de anställda efterspaningarne voro länge fåfänga. Sent omsider observerades en dag, just vid solnedgången,
mörkare streck på en af ringmurens portstolpar. Vid närmare granskning upptäcktes, utom åtskilliga ornamenter,
verkliga runor. Tyvärr hade dock både vid stenens sprängning och sedermera skedd aptering flera runor blifvit
skadade, så att fullständig mening ej kunde utletas och allenast uti medlersta slingan orden: umbl • ufta ...
voro läsliga.» ’

Runstenen utgör alltså, nu västra grindstolpen till kyrkogården i Sya.

Ämnet är granit.

Inskriftsidans höjd är 1,30 m, bredden vid foten 43 cm, vid toppen 31 cm. Mittradens
bredd är 18—20 cm.

Inskriften har stått i tre långsgående rader, skilda av linier. Den vänstra raden är
förstörd, så att blott nedre delen kan ses av åtskilliga stavar samt längst ned nedre delen
av A 5 ovan uf i mellersta raden.

I mellersta raden står först 1 U med staven dold under jorden, 2 m med bistaven till
vänster bildande en triangel, till höger en halvcirkel. 3 är I, icke b, någon fortsättning på
bistaven finnes ej. 4 är + a, icke I, ehuru ovan en kort fördjupning finnes, lik r- I. Denna
rad innehåller alltså umlaufti, ovanför vilket inga runor skönjas eller synas hava funnits.

Högra radens övre del bör alltså hava innehållit den avlidnes namn. Överst tyckas
två stavar finnas; den första trodde jag vara k; den tredje runan är A R, den fjärde och
femte stavar; den fjärde möjligen 9 m. Därefter följer en punkt. På första runan efter
denna utgåf bistaven mycket långt ned, och runan torde vara |l, den andra runan synes
vara k, den tredje möjligen n, alltså ordet |)kn. Efter en tydlig punkt följer därpå U,
två stavar samt 11 b, troligen [rc]utan b[u]. På den runa, som antagits vara a i [n]utan,
kunna dock inga bistavar märkas, dock möjligen ha funnits i samma höjd som på 11;
b är under jorden men tydlig.

Vid inskriftens återgivande utmärker jag säkra runor med fetstil, osäkra med kursiv,
gissade med antikva och genom stavspetsar antydda med i:

Vänstra raden: R i i i i
12 6

Mellanraden: k U m I a U f t i

- 10

Högra raden: k i R m i • |) k n • n U t a 11 b u "
16 20 26

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:22:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sri/2/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free