Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
ÖST^flGÖTLANDS RUNINSKRIFTER.
209. Enebacken, Kårarps ägor, Viby sn, Vifolka hd.
Pl. LXXIV. Fig. 1.
Litteratur: W. 126; C. F. Nordenskjöld, ÖFT. I, s. 55; Reseber. 1871, s. 98, teckn. av övre stycket;
E. Ihrfors, Ostrog. sacra, s. 25, teckn.
Nordenskjöld uppgiver 1870, att runstenen upptäckts »för ett par tre år sedan», alltså
c. 1867, nära en kulle mitt emot Ög. 207. Den var då sönderslagen i två stycken. Stenen
restes 1894 på samma ställe invid gärdesgården mellan den hage, där ög. 207 står, och
gärdet norr därom.
Ämnet är ljusröd granit. Höjden är 1,48 cm, bredden vid foten 1 m, tangerande övre
toppslingan 84 cm. Slingans bredd är 11—12 cm.
Ristningen är tydlig och inskriften följande:
: tusti: risti: stin : iftir - tuka - auk • u’rusta: nefa: sina:
5 10 15 20 25 BO 35 40
I urusta tinnes blott 3 cm uppifrån i behåll av staven på det första U; på r är
bistavens krökning mycket obetydlig; mellan U och r tinnes en djup punkt 3 cm uppifrån,
8 cm nedifrån, vilken förefaller huggen och torde utgöra ett av misstag påbörjat kolon.
Den nedre punkten i ett sådant finnes efter n i sina.
Namnet ack. sing. urusta återfinnes i fsv. K. Orastason SD. IV, 2, Orestason 52 (1328),
Orestesson 386 (1334), Orestæson 436, 441, Orustason 63 (1328), 94 (1329), Oræstason
457, 458 (1335), Orostoson 213 (1331) och skall alltså återgivas med Orusta eller Orosta.
Jfr vidare Kock, Arkiv f. nord. fil. X, s. 334 f.
översättning: »Toste reste stenen efter Toke och Oruste, sina brorssöner (systersöner).»
210. Kårarp, Viby sn, Vifolka hd.
Pl. LXXIV. Fig. 2.
Litteratur: B. 898; L. 1166; W. 129; Ransakn. 1667—84; Broocman, Beskr. öfver Östergötl., s. 759;
C. F. Nordenskjöld, ÖFT. I, s. 56; Reseber. 1871, s. 100, teckn.; E. Ihrfors, Ostrog. sacra, s. 25, teckn.
Runstenen står rest ett bösshåll öster om gården uti hagen vid sluttningen av en ås
och är av kvartsrik, ljusröd granit. Straxt intill runstenen ligger enligt Nordenskjöld en
rundel av 18 fots (5,34 m) diameter, i närheten andra runda stensättningar samt resta stenar.
Höjden är 1,79 m, bredden vid foten 1,40 m, under toppslingan 1,09 m. Slingans bredd
är 14—15 cm.
Uti res|li är ej pricken i e fullt säker. I Stn äro kännestrecken till t utplånade men
hava möjligen, såsom B. 898 utvisar, funnits 2 cm från toppen. Uti |iesi, eftiR och keslik
är pricken på e säker. I keslik är S vänderuna för att undvika en gropighet i stenen;
det sista k har nedre staven otydlig genom en knöl i stenen och övre staven böjd åt höger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
