- Project Runeberg -  Sveriges runinskrifter / Andra bandet. Östergötlands runinskrifter /
213

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

229. VARBY, Ö. HUSBY SN, ÖSTKINDS HD.

213

nu är upgrafen, på honom Synas bokstäfwer Skrifne i een ringh mitt på stenen.» Av
Peringskiöld och i B. 1150 säges han ock finnas »På Löten». Broocman säger »i en
hage». P. A. Säve påträffade stenen »å Varby egor (mellan Yarby och Mysinge), liggande
framför en stugudörr i körvägen öfver ett dike; derföre mycket utnött och med svag
inskrift, 4 alnar (2,37 m) lång, 2 alnar 5 tum (1,30 m) bred». C. F. Nordenskjöld
säger, att den låg tvärs över vägen vid s. k. ålgerningen och att den säges ursprungligen
stått i Utangärstad hage på andra sidan Yadaån. Yid mitt besök 1891 var stenen inlagd
i en bro på vägen mellan Oklunda och de från Varby utflyttade gårdarne, straxt väster
om de senare, varifrån den blev uttagen och rest.

Ämnet är granit.

Inskriften börjar efter ormhuvudet
nedtill t. h. med ett kolon framför namnet
austaen, vars första a är något svagt; av S
är nedre staven utplånad, på det andra a
är vänstra bistaven mycket skadad, på e
synes en prick böra antagas 4 cm uppifrån.
Efter austaen följer ett snett kors och efter
auk har ett sådant ock funnits, ehuru nu
blott högra övre strecket är i behåll, som
nedtill avskäres av ett svagt kort streck.
I urykia börjar bistaven nedom stavens topp
i ury och i y 0,5 cin till höger om staven;
y har en prick 1 cm från nedre linien.
I raistu är övre staven på S förlängd till
nedre linien; t är tydligt och börjar under
övre linien. I kumbl går icke bistaven in till
stavens mitt på b och utgår på I 1 cm nedom
toppen. På |) i |lisa, fa|lur och gu|) utgå
bistavarne från stavens ändar. Den avlidnes
namn är haiRa; på det första a synes en
3,5 cm lång bistav korsa staven 3 cm
uppifrån. B. 1150 har heiRa, vars e föranledes
av en pricklik fördjupning på stavens mitt, som kan men ingalunda behöver vara en
huggen prick, i A R är stavens topp ej säker och bistavarne äro egentligen endast närmast
staven tydliga; haiRa följes antagligen av kolon, fa|]ur troligen av ett snett kors. I gu|) har
måhända g prick, såsom P. A. Säve antager. Det följande är i allmänhet ytterst otydligt.
Om skiljetecken funnits efter gu|), kan ej ses. B. 1150 har därefter hiulbi, varav bill äro
förenliga med spåren, I är säker, b omöjlig att läsa, i synlig, och därefter synes kolon följa.
Ordet ’ande’ synes vara ristat onta; 0 är säkert och har formen h med nedre strecket skadat,
nt äro jämförelsevis tydliga, a synes hava en bistav, som är nästan vinkelrät mot staven.
B. 1150 läses ant: hans:, måhända är då ordet ’ande’ Ont och icke Onta. Mellan Onta och has
synes intet skiljetecken hava funnits. Sista ordet läses i B. 1150 hans, av P. A. Säve has;
det torde vara has med vänderunan S H, vars nedre stav är förlängd till övre linien.

B. 1150.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:22:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sri/2/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free