- Project Runeberg -  Sveriges runinskrifter / Andra bandet. Östergötlands runinskrifter /
217

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

233. ÖSTRA STENBY KYRKA, ÖSTKINDS HD.

217

233. Östra Stenby kyrka, Östkinds hd.

Pl. LXXXIV. Fig. 2.

Litteratur: W. 45; P. A. Säve, ATS. II, s. 100, teckn.; Reseber. 1862, s. 45, teckn.; C. F.
Nordenskjöld, Reseber. 1871, s. 148, teckn.; E. Ihrfors, Ostrogothia sacra, s. 37, teckn.

Runstenen, som påträffades i kyrktornets grund vid tornets ombyggnad 1858—60, är
inmurad uti inre västra väggen av södra korsarmen åt norr.

Ämnet är svartgrå gråsten. Höjden över golvet är 1,18 m, bredden 96 cm. Slingans
bredd är 12 cm. Runorna äro djupa och tydliga, slinglinierna däremot synnerligen grunda.

I sin, som varken föregås eller följes av skiljetecken, är i tillsatt under raden.

Inskriften är följande:

+ uibaun + risti + stin + |]asa + aftiR + |iurkiR + bru|]ur sin

I uibaun står sista U uppenbarligen för r, varefter ristningen sammanfaller med uibarn
Ög. 46 Herrstaberg, trol. Vibern. Sannolikt är det samme Vibärn, som rest sten över en
broder på vartdera stället, och då inskriftens avfattning, de raka korsen och ristningen
uibarn äro lika i båda inskrifterna, är ristaren ock sannolikt den samme, trots andra
smärre olikheter.

översättning: Vibärn reste denna sten efter Torger, sin broder.

234. Östra Stenby kyrka, Östkinds hd.

Pl. LXXXV. Fig. 1.

Litteratur: W. 46; P. A. Säve. ATS. II, s. 101, teckn.; Reseber. 1862, s. 45, teckn.; C. F.
Nordenskjöld, Reseber. 1871, s. 148, teckn.; E. Ihrfors, Ostrogothia sacra, s. 38, teckn.

Runstenen anträffades i grunden till kyrktornet, då tornet ombyggdes 1858—60.
Stenen sitter nu inmurad i södra korsarmens inre östra vägg.

Ämnet är röd granit. Höjden över golvet är 1,48 m, bredden c. 8 cm.

På korset är ringens högra linie felaktigt ristad ett stycke in på korsfoten.

I rist är S vänderuna; något i kan ej skönjas i slutet; Stin slutar med K. I OSmut äro
vinklarna räta mellan stav och bistavar i h 0. I burtl|]u är sista runan säkerligen U, men
avsedd att vara r, jfr uist ög. 235 Ö. Stenby, om ock en bukt inåt finnes på bistaven
3 cm uppifrån. Efter sin finnas inga runor, fäst slingan når lika långt ned till höger
som till vänster.

Inskriften är följande:

karl • rist - stin - |iisa - itR - osmut • buru|]u sin

5 10 15 20 25 30

Troligen är rist förkortning för risti och itR för iftiR.

Översättning: Karl reste denna sten efter Asinund, sin broder.

28—164035. Östergötlands runinskrifter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:22:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sri/2/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free