Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248. ALVASTIU, VÄSTER TOLLSTADS SN, LYSINGS HD.
229
då bistaven utgår högre upp än i 28, 154 f. 174 är säkert e, då strecket är vågrätt,
fast mycket kort t. h. Det följande ordet synes böra läsas 177—182 kristi, varvid en
stavlik fördjupning strax efter 179 i icke anses ristad, då den ock sträcker sig nedom
raden; 181 t har vågrät bistav och följes tätt av 182 i. Avståndet till 183 b är större,
varför därmed antagligen ett nytt ord begynnes; i 184 æ år staven en bräcka, bistaven
längre t. v. än t. h. och föga lutande, varför möjligen ock e kunde antagas. Därtill
ansluter sig 185—189 dikta, som väl med 183—184 bæ bildat ordet be[ne]dicta, som är
att med prof. O. v. Friesen fatta som kvinnonamnet Benedicta. I ristningen bædikta är
n utelämnat, snarare av förbiseende än enligt äldre ristsed; utelämnandet av e torde
däremot återgiva namnets uttal, jfr Bændicta SRP. n. 2520 (1319), Bendicta n. 2333 (1387),
som utgör ett mellanstadium mellan det ursprungliga latinska Benedicta och det yngre
Benita, Bentha.
Vid 189 a börjar ett vågrätt streck, som fortsätter över ett par stavlika fördjupningar,
som icke synas ristade, till en ristad stav, med vilken de torde hava utgjort 190 a, varpå
utan skiljetecken följer ordet 191—195 mörbo. Raden slutar ined 196—198 iss, vartill
199 S ansluter sig på baksidans andra rad, vilka runor torde vara fel för lat. si ’oin’.
200—206 okumbæt är fut. av lat. occumbere och de fåror på staven av 204 b, som se ut
som bistavar till 0 och ristade, måste alltså vara fel.
Utan skiljetecken fortsattes därefter med 207—247 in nomine : patris et fi|ii et spiritus
sankti : amæn, varav de två sista orden stå på rad 3. 233 r är skadat av en bräcka, dess
övre streck är långt och vågrätt. Huruvida 246 æ verkligen haft bistav, är svårt att
avgöra, ett avbrott i stavens vänstra kant synes tyda därpå och t. v. synes kanske ock spår
av bistaven men knappast t. h.
Inskriften är alltså följande:
A. Framsidan: Rad 1: in montæ seilon : et in süuitatæ : æfesiorium : ibi: rekuiesku
5 10 15 20 25 30 35 40 45
Rad 2: nt. sæptem : sankti: dormientes : marlkus : maxiki Rad 3: mianus : markianus .
50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100
dionisius : serapion : konsant Rad 4: rius : ihohannes : sik * rækuieskat hik famula do
105 110 115 120 125 130 135 140 145 150 155 160
B. Baksidan: Rad 1: mini: nosstri gesu : kristi bædikta a mörbo iss Rad 2: s okumbæt
165 170 175 180 185 190 195 200 205
in nomine : patris et filii et spiritus Rad 3: sankti: amæn
210 215 220 225 230 235 240 245
Omskriven till latin av vanliga former och stavning är inskriften av följande lydelse:
In monte Celion et in civitate Ephesiorum ibi requiescunt septem sancti dormientes: Malchus, Maximianus,
Marcianus, Dionysius, Serapion, Constantinus, Johannes. Sic requiescat hic famula domini nostri Jesu Christi
Benedicta, a morbo si occumbet. In nomine patris et filii et spiritus sancti, amen.
Med avseende på de latinska ordens förvirrade stavning och oriktiga former må runinskriften D. K. 219
Hæstrup kyrkklocka på Jylland från c. 1275—1300 jämföras, som lyder: + ake maria : kpazia plena : tominus :
tikum beneeediktau : in : mulier: ibus : æ|i.: bnediktus : fruktus fentrikis: tui: iskil afe maria: kr och skall
återgiva: jAvc Maria gratia plena: Dominus tecum! benedicta tu in mulieribus, et benedictus fruetus ventris tui.
Eskil. Ave Maria! Kr(istus)!»
Översättning: I berget Celion och i efesiernas stat där vila de sju heliga sovarne:
Malkus, Maximianus, Marcianus, Dionysius, Serapion, Konstantinus, Johannes. Sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
