Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136. RÖK, KYRKOGÅRDEN, LYSINGS IlD.
249
|]R ansluta sig. Denna tolkning innebär, att Tyrs iitt icke är tbmlR, som i h, utan bmlR,
då V är 1: 2 m, i det t räknats till Hagals ätt hniast, för att denna skulle få lika många
runor som Frejs ätt fu|]Ork. Antingen utgör denna beräkning en ny runkonst eller är
beteckningen på ettdera stället felaktig.
G. Stephens s. 165 uppfattar V. 1: 2 sora b, men hans tolkning är omöjlig. Pipping, SNF. II: 1 s. 18 f.,
avvisar möjligheten, att i k en annan fördelning av runraden använts än i h, fasthåller vid att som i h Tyrs
ätt varit tbmlR, läser i strid med h lönnrunorna från vänster till höger, enär |]r bör ansluta sig till den sista
lönnrunan, och sammanfattar korsens båda övre och båda nedre armar till var sin ruua, alltså I. 3:2 u,
IL 1: 4 I, III. 2: 2 n, IV. 2: 3 i, V. 3: 5 r, VI. 3: 2 u, vartill han visserligen mycket lämpligt ansluter |)r. Pipping
uppdelar detta: ul niru|lr, fvn. 61 nirødr »avlade, 90 år gammal», vartill toppytans biari Bjare skall vara subjekt,
vars son Vilen i e II, III skall vara, som åter fattas som fader till Våren och farfader till Vämod. Läsningen
av runkorsen från vänster till höger synes betänklig, då annars lönnrunorna läsas från höger till vänster och
Bugges läsning runimo|]r är synnerligen tilltalande. Att m betecknas 1: 2 och icke 1: 3 kan ju, som ovan
påpekats, bero på förbiseende, om det ej är lust att visa kunskap även om denna möjlighet, och till att från
rutlimo till vänster läsningen går till |)r längst åt höger, kan det skäl angivas, att ristaren kan hava velat
längst åt höger anbringa avslutningen av k, då den utgjordes av runor som läsas från vänster till höger. Att
ristaren skall nämna sig uti inskriftens slut, är blott, vad man väntar efter andra runinskrifter, och uppgiften
om honom behöver ej äga något sammanhang med den föregående inskriften.
Inskriften i på toppen utgöres dels av runorna biari, som enligt S. Bugge bilda
mansnamnet Bjare, vilket ingår i ortnamnen Biarathorp SD. II, 699, Biæræstatha SD. IV, 168,
dels av tre kors av lönnrunor. Korsens riktiga läsning synes
vara den av Bugge, Rök II, 58, föreslagna, att läsa dem
från höger till vänster, i vart kors först sammanfatta strecken
nedtill till en kvistruna, sedan strecken upptill, och antaga,
att strecken till höger nedtill och till vänster upptill angiva
ätten, strecken till vänster nedtill och till höger upptill runans nummer. Bugge läser
sålunda: I. 2:4 a, II. 3:2 U, III. 2:3 i, IV. 3:2 U, V. 2:3 i, VI. 2:5 S. För denna
läsning talar, att variationen i jämförelse med k blir av lämplig storlek, i k utgjorde korsets
högra och vänstra sida var sin kvistruna, uti i korsets övre och nedre armar.
Lönnskriftens början ansluter sig ock sålunda omedelbart till slutet av biari.
Rungrupperna uti i biari auiuis förbindas med k runimo[]R och uppdelas med Läffler
II, 193 uti biari i auiu is runimo|]R »Bjare i Ö(ja) är runmästaren».
Läfflers förmodan, att auiu är Öjan i Ödeshögs sn, Lysings hd, endast genom en socken skild från Rök,
kan dock knappt vara riktig, då denna gård ligger mitt på den gamla obygden Holaveden och troligen ej ens
fanns på 800-talet; detsamma gäller om gården Öna i St. Åby, och även Ö i Ö. Tollstad sn ligger i en
skogsbygd och långt från Rök. Jag har tänkt på Visingsö, som ju är ett gammalt kulturcentrum med lätt förbindelse
åt alla håll sjöledes, och med anledning av detta förslag meddelar mig ing. A. Friberg, Jönköping, i brev
följande: »Visingsöborna säga ju i regel ’öa’ om sin egen ö. Men äfven i Jönköping reser man vanligast till
ön (öa), mera sällan till Visingsö, och att det låter så södra ’Vätter’ rundt, är nog rätt säkert.»
Läffler I, 10 läste först toppkorsen vågrätt men de övre armarne först och ßck läsningen uiuisi, som ban
ansåg som adj. i STag form, isl. *tlévüi ’den som känner heliga ting’. Hans andra lönnruna är dock icke
2:3 i utan 2:4 a, som ingenjör A. Friberg först sett, men även uauisi vore förenligt med samma tolkning,
då enl. Bråte, liök III, 206, a I uamu|) är fsv. Vtemödh, isl. Vém6S. Eljest vore uauisi, fvn. *vd-viai ’den
illasinnade’, vilket öknamn ristaren troligen helst utelämnat. Bugge, Rök II, 58, läser, som anförts, auiuis
men uppdelar biari iau uii uis, och därtill k runimo|lr »(Dette) hug Præsten Bjare, en vis Runemæster», och
fasthåller även Rök III, 144 vid ’vis’, i det han läser biari i auiu uis runimo|]r »Bjare i Ö(ja), vis
run-mästare».
32—104035. Östergötlands runinskrijter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
