- Project Runeberg -  Sveriges runinskrifter / Andra bandet. Östergötlands runinskrifter /
267

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

267

Rättelser och tillägg.
8. Kälvesten.

Då runinskriften på kitteln i Gokstads-skeppet i Norge från c. 900 har den yngre formen av b + (se s. 252)
torde Ög. 8 Kälvesten, som av b har formen A, vara äldre än 900 och den avlidnes fall hava inträffat vid
ryska rikets grundläggning av svenskar.

39. Skeppsås.

15—24 ih : nastatum. Förklaringen s. 38 av detta ortnamn är förfelad; det åsyftade stället heter icke
Himstad utan, som kapten A. Ridderstad påpekat för mig, Rimstad. Stället passar emellertid ypperligt genom
sitt läge och är kanske dock åsyftat. Ringstad i Ö. Eneby sn, Ög., skrives Ringhstadlium SRP. n. 103 (1354)
m. fl. men Rimstatlia n. 582 (1363, se reg.), Rimstadha n. 2627 (1392), Rimstapaquærnæ SD. V, 737 (1347),
oaktat namnet uppenbarligen är sammansatt med mansnamnet Ring, isl. Hringr. Om Rimstad i Skeppsås sn
har samma upprinnelse, är kanske Bures i ihikstatum fel för för a rhikstatnm ’på Ringstad (Rimstad)’ med rh
för äldre hr såsom rhulf Forsheda, Sm., enl. Djurklou Reseber. 1870, s. 103, 0. v. Friesen, ]Y. Smål. fornm.för.
tidskr. 1907, s. 4.

43. Ingelstad.

S. 44, r. 13 nedifrån, står: »900-talet», läs: »800-talet».

46. Herrstaberg, Ströboäng.

Då sulfu bör vara ack. sg. av mansnamnet Sølve, utgör denna ristning sannolikt exempel på samma
företeelse som då i SRP. nr 2878 skrives Tove Bænæson, nr 2888 Toge Benæsson men nr 2454 Tofwe
Benos-son, i det gen. ändelsen -a likdanats med vokalen i -son, liksom hos Lundgren, Personnamn från medeltiden,
talrika fall finnas, i vilka en till synes fem. gen. på -o, -u utgör första led i sammansättningar med -son,
-bodha, -bol, -bro, -rudh {-rydh), -rum, -stum, -thorp, ehuru sannolikt mansnamn och icke kvinnonamn äro
därmed åsyftade. I sulfu har antagligen det följande bru|]ur ombildat ändelsen -a till -o.

49. Rogslösa.

Tolkningen s(i)celi Æsu sial ’må saliggöra Æsas själ’ har sedermera föreslagits även av Hj. Lindroth,
Stud. över de nord. dikterna om runornas namn, s. 288, not (Lund 1912) i Ark. f. nord. fil. XXXIX.

i|)ænisti står antagligen för i |iænistll ’under mottagande av nattvarden’, fsv. piænista, fvn. pionosta
’Altarens Sakraraente i Bosynderlighed’.

70. Ekeby.

Sannolikt utgöra 1—4 bu|ii namnet fsv. Bodin och 5—7 ur|) återstod av namnet fsv. Thordh.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:22:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sri/2/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free