Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
parna som fattades och för refvorna i
tyget, som kanske skulle förråda honom.
— Ja, fortfor han brådskande, det är
nog sant att han ropade. Men de har
barn hemma, två små flickor, och de kan
inte vara utan modern. De kan inte knäppa
sina lifstycken själfva, ingenting kan de
utan hjälp; de är ju så små ännu.
Här tystnade han plötsligt, det var
något som körde upp i halsen och tystade
honom. Konstapeln stod orörlig kvar,
mörk och hotfull. Blomqvist förstod att
han måste företa sig någonting för att
inte verka mer och mer misstänkt, att han
måste sätta sig i rörelse. Tafatt lyfte han
på hatten och började gå nedåt gatan,
långsamt och famlande. Han vågade inte
vända på hufvudet, men till sin glädje
hörde han snart att konstapeln satte sig i
gång åt motsatt håll, hans steg ljödo
svagare och svagare.
Men när Blomqvist hunnit ett par
gathörn framåt, stannade han igen, ungefär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
