Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skull och grannarnas. Men nej. Hon var
envis som synden, och så opraktisk! Det
visste jag ju från första stund då hon kom
hit opp till mig för att hyra rum. Inte
kunde hon pruta och inte kunde hon
ackordera. Det som var sagdt var sagdt. När
det gällde att ställa för sig stod hon
alltid som med tummen midt i handen. Och
det bär sig inte här i världen, det vet vi
nog, öfversten och jag.
Öfversten strök med handen öfver sitt
glesnade hår.
— Brukade hon fråga efter mig?
— Hvar gång vi träffades.
— På hvilket sätt — — i hvilken ton
var det hon talade om mig?
— Inte var det någon särskild ton inte.
Lugnt och stilla, alldeles som när hon
frågade om husan Alma, som grät så efter
henne, och om gårdskarlens sjuka pojke,
han som föll ner från tredje våningen.
Hon var så innerligen glad öfver att det
gick så bra för öfversten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
