Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Timmarna kommo och gingo, de runno
bort så sakta, det var ingen som räknade
dem. Omkring stod natten ljusblå och
tyst. En svag dyning slickade klackar
och skär, det prasslade sakta i
tångref-vorna på sanden. Elden brann stilla vid
deras fötter, de matade den med drifved
och kvistar.
Magistern hade småningom fått sitt rätta
kvantum. Han hörde jorden andas, han
var ett med allnaturen. När ingen mer
ville höra på honom, reste han sig och
böljade vanka omkring på holmen för att
söka upp sina bröder bland växter och
djur. Han klef i vattensjuk mark till halfva
smalbenet för att se snäpporna sofva i
sina bon, han samlade dun och fjädrar
och äggskalsbitar med ömhet i sin ficka.
Hur han nu tassade omkring i den tunna
skymningen fick han plötsligt sikte på en
död fågel i en bergsskrefva. Han blef
stående med den lätta kroppen mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
