Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin vuxna dotter. Pastorskan var en
ståtlig människa också hon, vid mannens
ålder ungefär, men åren hade liksom rullat
tyngre öfver henne. Håret och ansiktet
hade mist sin färg, och hon hade visst
tröttnat på att tala, för det var sällan man
hörde ett ord af henne. Och det var synd,
för hon sjöng ju sitt sverigesmål nästan
lika vackert som pastorn själf. Eljest var
hon omtyckt af alla, inte som mannen
förstås, men ändå. Hon förstod sig så bra
på att tvätta sår och lägga förband, ta
bort vårtor och bota bulnader, och
medicin för det inre ornerade hon lika bra
som någon doktore.
Och sen flickan, Elisabeth. Hon var
den vackraste yngling någon sett i dessa
trakter. Väl saknade hon faderns kinder
af smultron och mjölk, hennes hy var
mattblek som moderns, men den lilla
munnen med de fulla, djupröda läpparna och
hufvudets ståtliga hållning var ett
omisskännligt fädernearf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
