Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gång, för att söka sammanhanget med eller måhända
motsättningen till det förut sagda. Därför komma vi genom
föredraget icke till botten af saken. Det kunna vi lättare
göra genom läsningen. Och det att grundligt komma in
i en sak, det ger säkerhet och det ger ödmjukhet. Det
visar oss, hur sammansatt all kunskap är, hur mycket det
kräfves för att veta ordentligt besked om något.
Det återstår att nämna den läsning, som särskilt
vänder sig till känslan, den som man med ett gemensamt
namn kunde kalla upplyggeheläsning. Intet slag af läsning
har väl haft så stort inflytande på människornas lif som
denna, emedan den genom sin påvärkning på människans
känsloliffår ett så stort inflytande på människans handlingar.
För att få all denna glädje och nytta af böckerna
måste man förstå att använda dem riktigt. Här har
folkskolan en stor uppgift, en uppgift som den ännu
knappast kan sägas ha löst. Skolan får icke inskränka sig
till att ge barnen den rent mekaniska öfningen i att läsa;
den bör också vänja dem att betrakta böckerna som vänner
— som medel till förströelse och tillika som ett godt
arbetsredskap. Och denna undervisning bör fortsättas
ut-öfver den egentliga skolåldern. Ett 13—14 års barn,
hur god undervisning det än har fått, skall aldrig kunna
utvinna samma nytta af en bok som en vuxen människa.
Därför bör det vara en af fortsättningsskolornas viktigaste
uppgifter att vidare utveckla den läskunnighet och den
bokkännedom, som den egentliga folkskolan gifvit.
Ett utmärkt medel att uppöfva läsförmågan och att
få största möjliga utbyte af sin läsning, är att läsa en
bok i sällskap med andra och därpå gemensamt dryfta det
lästa, samt om möjligt söka mera kunnigas hjälp i fråga
om det som ännu står oklart.*)
Nästa spörsmål är, hur man. skall skaffa sig böckerna.
Det bästa sättet vore naturligtvis, om hvar och en
kunde äga de böcker, som han mäst hade behof af eller
som han särskilt tyckte om. Många böcker äro nu för
tiden så billiga att äfven de mindre bemedlade kunna
köpa dem. För det pris man betalar för några glas öl
eller en kardus tobak kan man få böcker, hvilkas inne-
*) För öfrigt hänvisas till Ellen Key, Om läsning (Svenska fol
kets öreskrifter, n:r 35). Stockholm 1898. Pris 5 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
