Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
håll kan vara till glädje eller nytta hela lifvet igenom.
En liten boksamling är en prydnad för ett hem — den
pekar ut öfver hvardagens släp och slit.
Men det finns också böcker — och det är de flästa
— som man i allmänhet icke vill köpa, antingen därför
att de icke ha något bestående värde, hur stor än deras
betydelse för ögonblicket kan vara, eller därför att de äro
för dyra. Den enskildes köpförmåga är begränsad, för
flertalet mycket snäft begränsad. Här måste samarbetet
mellan flera träda hjälpande in och åstadkomma
boksamlingar, som många kunna ha gagn af.
Det har också blifvit allmänt bruk, att föreningar,
stiftade i ett eller annat syfte, arbetarföreningar,
nykterhetsföreningar och dylika, ha skaffat sig en boksamling
till bruk för sina medlemmar. O i ta sker det af inträsse
för att utbreda läsning, men ofta också hufvudsakligen
för att genom biblioteket vinna ytterligare sammanhållning
mellan föreningens medlemmar och en lockelse till inträde
däri — alltså för att genom biblioteket stödja föreningens
egentliga syfte. Vidare ha folkupplysningsföreningar satt
biblioteken på sitt program, och slutligen upprättas på privat
väg värkliga biblioteksföreningar. Säkert är att goda
resultat uppnåtts på denna väg.
I de länder, där biblioteken nått sin högsta
utveckling, i England och de nordamerikanska fristaterna, har
det blifvit en fastslagen åsikt, att folkbibliotekens utveckling
är en samhälls sak, som det åligger staten och kommunen att
sörja for, pä samma sätt som staten och kommunen sörjer för
skolväsendet. Eör denna åsikt anföras många skäl.
Man framhåller meningslösheten i att samhället offrar
tid och pängar — mycket pängar — på att lära barnen
läsa, och så när skoltiden är slut låter de unga stå utan
medel att skaffa sig kunskap genom böcker.
Folkbiblioteken äro, har man sagt, »skolor for vuxna».
Man påvisar boksamlingarnas betydelse för det
praktiska lifvet. Staten och kommunen understödja de skolor,
som äro upprättade för att förbättra yrkesskickligheten;
det är då naturligt, att de också ge understöd åt
folkbiblioteken, ty genom dem kan en betydande teknisk
kunskap utbredas. Och liksom det betalar sig att
nedlägga kapital på förbättrade maskiner, därför att de göra
arbetet mera inbringande, på samma sätt bör det också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
