Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄFNADER AF NÖTHÅR.
AF
LILLI ZICKERMAN.
Förr såg man ofta, äfven i de förmögnare hemmen, tjocka mattor af ett sträft gam,
randade eller rutade i bjerta färger. Det var nöthårsmattor.
Då väfvarne på de stora
egen-domarne och bondgårdame hörde till
hemsysslorna, låg husmoderns
stolthet i att på prydligaste sätt använda
äfven det enklaste material och
sparade hon ingen möda därvid. Bland
dessa var nöthåret ett .af de
svår-handterligaste.
Afskrapadt på hudarne vid
garf-ningen spanns det tillsamman med
skinnull, d. v. s. den korta ull som
efter klippningen fanns kvar på fåret
och liksom nöthåret tillvaratogs vid
hudens beredning. Af på så sätt
spunnet nöthår och ull blef ett ej vidare starkt garn, som lätt fällde de sträfva nöthåren,
men väfda till mattor blef mjukt och varmt.
Till finare mattor inblandades
därför lång ull, som fullkomligt band
nöthåret och gjorde mattan fast.
Botten färgen i dessa mattor var
merendels nöthårets naturligt bruna färg.
För randningen tillvaratog man det hvita,
som kunde färgas i ljusare kulörer, eller
inslog annat gam i bjärta skiftningar.
Sådana väfnader finner man ofta
på landsbygden och öfverallt i Norrland.
Fig. 7. Drällsväfnad.
Fig. 8. Åkkla. Rosengång. Jemtland.
Folkets “ranor"
Fig. 9. Rosengång.
(täcken) äro väfda däraf i
Norrbotten, släta med brokiga
ränder. I Vesterbotten,
Ångermanland och Jämtland i en sorts
på rätsidan ripsartad och på
baksidan lös rosengång (fig. 8),
i sydligare provinser endast
släta ränder eller vanlig
rosengång (fig. 9).
Man påträffar äfven
nöt-håret i mattor och hästtäcken
i drällsväfnad med randad varp,
då mönstret blir långrandigt
eller rutigt. Ehuru
anspråkslöst verkar det ofta mycket
hemtrefligt och varmt (fig. 7).
I norra Skåne har denna
nöthårsväfnad utvecklat sig mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
