Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 1. Ett fall af mikrocefali jämte en kort framställning af mikrocefalien i allmänhet. Af GUSTAF RETZIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Bd I. Nr 1. — GUSTAF RETZIUS
jämförelse med ansigtet.
Dernäst bemärka vi
pannans låghet, dess onorma
bakåtlutning och
plattade öfvergång i den
äfvenledes låga hjessan;
vidare pannans och
hjes-sans smalhet, slutligen
äfven nackens litenhet.
Kraniebasen är derom ot
jämförelsevis stor och
ansigtets delar af
tämligen normala mått.
Genom dessa förhållanden
kommer ansigtet att
förefalla oproportionerligt
stort mot hjernskålen
och det kommer äfven
att i allmänhet blifva
mera framskjutande än vanligt; en verklig prognatism af käkarna samt
en liten ansigts vinkel äro äfven, såsom af Cabl Vogt framhållits, ofta
förhanden. För öfrigt finnas alla såväl ansigtets som hjernskålens
’delar representerade. På ett par af de här af bildade kranierna se
vi, att sagittalsömmen mellan de båda hjessbenen är utplånad; detta
förhållande är, liksom i allmänhet kraniesömmarnas sammanväxning,
ej något för mikrocefalerna karakteristikt drag, utan snarare att anse
såsom on tillfällighet; på de båda andra här afbildade kranierna
(fig. 5 och 9) finnes derför också icke någon sådan sammanväxning.
Å hjessbilden af Michel Sohn och än mer å motsvarande bild och
an-sigtsbilden af Schiittelndreyer ser man längs midtlinien pannan och
hjessan bilda en hög ås, och synnerligen å den sistnämndes kranium
finner man tinninglinierna, d. v. s. öfre kanten af tinningmusklernas
fästcytor, nära nog nå upp till denna sagittala ås å hjessbenen. Detta
är en karaktär, som, om än i mindre grad, återfinnes å de flesta
mi-krocefalers kranier. Vidare är, i sammanhang med pannans
bakåtlutning, ögonbrynbAgamas betydliga framskjutande karaktäristiskt för
dessa kranier. Vidare äro här nackens aftrubbning och korthet samt
on stark lutning af dess undre plan mycket vanliga egenskaper.
Slutligen är i regeln kraniebasen jämförelsevis bred, synnerligen baktill,
så att lilla hjernans skål är bred och tämligen rymlig, men dess botten
Fig. 11. Normalt kranium af Finne,
i Vs naturlig storlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
