- Project Runeberg -  Skrifter utgifna af Svenska sällskapet för antropologi och geografi / Antropologiska sektionens tidskrift /
2

(1878-1880) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 2. Fynden från Mykenai. Af dr HANS HILDEBRAND

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2

Bd I. Nr 2. — hans hildebrand

mark, fräjdad för sin hästafvel, genomskuren af flere vattendrag, här
och der afbruton af höjder, som inbödo de äldste inbyggarne till
grundläggande af städer, längst in, mot vester, norr och öster
kring-stängd af fjällmurar. På en klipphöjd mot öster, ganska nära kusten,
lag Tiryns, fordom beryktadt för sin väldiga mur, hvars qvarlefvor
än i dag kunna väcka åskådarens häpnad. Litet mer åt vester,
innanför vikens ända, låg det mäktiga Argos, som gaf namn åt land och
vik. Ännu längre in, på en bergarm, som sköt fram på slätten, låg
Mykenai, den »guldrika», »välbygda» staden, staden »med de breda
gatorna». Stadsberget sluttar mot vester, djupa klyftor i norr och
söder skilja det från berget Evboias väldiga klippmassor. Staden
be-herskade slätten och vägen, som från denna smög sig fram mellan
bergen bort åt Korinthos.

Afståndet mellan Mykenai och Argos är ej mera än en knapp
svensk mil, och likväl voro de två städerna till en tid säten för
olika fursteätter.

Mykenai anlades så tidigt, att man ej längre mindes när, hvilket
på sagans språk uttrycktes så, att staden hade för sin tillkomst att
tacka en af Zeus’ söner Perseus, från hvars ätt spiran gick öfver till
Pelopiderna. Enligt den homeriska sägnen hade deremot Pelops af
Zeus blifvit satt till herrskare öfver Mvkenai och efterträddes af sonen

V

Atreus, efter honom kom brodern Thyostes, efter denne Atreus’ son
Agamemnon, Hellenernas höfding i fäjdon mot Ilion. Under hans
tvååriga frånvara knöt hans maka Klytaimnestra en brottslig
förbindelse med mannens kusin Aigisthos. De två mottogo den omsider
återkomne, intet anando Agamemnon med en festlig måltid och dråpo
honom under densamma. I sju år styrde derefter Aigisthos staden,
men under det åttonde anlände Agamemnons son Orestes, dödade
sin moder och hennes ovärdige älskare. Med dessa hemska
tilldragelser afslutas stadens mäktigaste tid, om hvilken senare sägner hade
att berätta rader af skändliga brott, som den homeriska sången ej
känner. Åttatio af Mykenais söner stodo vid Thermopylai, när den
persiske storkonungens här ryckte fram för att krossa Hellenernas
frihet, fyra hundrade kämpade vid Plataiai. Mon icke långt derefter,
år 468, intogs staden af de afundsamma inbyggarne i Argos. Den
sagofräjdade orten hinner knappt få en plats i historien förr än dess
namn försvinner. Under den makedoniska perioden intill andra
århundradet f. Kr. synes dock staden, efter de upplysningar dr
Schlie-mann lemnat, åter hafva varit bobodd. Under de romerska och
bysantinska perioderna låg den öde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:23:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssfaog/a/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free