Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 2. Fynden från Mykenai. Af dr HANS HILDEBRAND
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYNDEN FRÅN MYKENAI
7
hvarfvens förlängning blifvit triangulärt; man ville tydligen undvika
att öfver dörröppningen anbringa en större tyngd. I tomrummet är
insatt en stenhäll, hvars kanter ganska nära följa murarnas kanter,
•och å denna äro i relief utförda bilder af tvenne lejon, som gifvit
åt ingången namnet lejonporten. De äro så allmänt kända och
så ofta afbildade, att jag anser det öfvertlödigt att här ingå i en
närmare beskrifning. Jag vill allenast nämna, att de i profil tecknade
lejonen hafva vändt hufvudena framåt, så att de sågos en face, samt
att dessa hufvud, efter hvad dr Schliemann påstår, hafva varit medels
pluggar fästa vid sjelfva stenen. De hafva således kunnat vara af
annan stenart eller af annat ämne, t. ex. af metall.
Man har i denna bild, ett af de allra äldsta skulpturverk i
Grekland, trott sig märka spåren af en asiatisk smakriktning. Det är
dorföre af vigt att påminna derom, att lejonhällen är arbetad af samma
stenart, som man finner i murarna och som brutits i stadens
närhet. Hafva vi här ett alster af en främmande smakriktning, så har
denna gjort sig gällande på sjelfva platsen. Den skulpterade stenen,
kan icke gerna vara införd från ett annat land.
Utanför akropolis låg staden utbredd på den mot vester
sluttande klippan; en del af den har tydligen varit omgifven af en mur,
men lägre och sämre, måhända äfven yngre än den som omgifver
akropolis. I stadens ena utkant finnes ännu en brygga, uppförd af
kyklopiskt murverk, inom den finnas två brunnar och har dr
Schliemann derstädes blottat flere kyklopiska grundmurar till större och
mindre byggnader. Inom den alldeles obefästade stadsdelen har det
fornsaksförande jordlagret ett ringa djup, sällan mer än halfannan
fot. Något större djup har detta lager inom den andra, muromgifna
delen.
De märkligaste minnena inom staden äro de fem s. k.
skatt-kamrarne, af hvilka jag här (fig. 1) återgifver den märkligaste, som
vanligen kallas Atreus’ skattkammare. På klippbottnen hvilar en
cirkelrund, inuti bikupslik byggnad uppförd af qvadrer; dess diameter
liksom dess höjd uppgår till 50 fot. På insidan äro stenarna mycket
släta och lära, från fjerde hvarfvet öfver marken, hafva varit beklädda
med bronsplåtar; en bronsnagel, funnen sittande uti ett af de i stenarna
förekommande hålen, består, enligt Sir William Gell, af 88 proc. kop-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
