Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 2. Fynden från Mykenai. Af dr HANS HILDEBRAND
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYNDEN FRÅN MYKENAI
£
har den nu blifvit ordentligt utgräfd, men tyvärr lemnas ingen
fullständig beskrifning af den; man kan icke ens se, om den har någon
sidokammare. Golfvet består af klippan, som blifvit beklädd med
ett lager af kalk och sand. I väggstenarna sågos inga borrhål för
fästande af bronsplåtar. Utanför ingången funnos två halfkolonnery
om hvilka föga mer uppgifves än att de voro kanellerade;
afbildning, som hade varit myckot önskvärd, saknas.
Af största vigt deremot är att gången, som här ledde fram till
dörren, var fylld med en tät, nästan stenhård jordmassa, i hvilken
fitnnos flere föremål, förnämligast skärfvor af lerkärl. De å dessa,
förekommande målningarna — man ser der rader af foglar, meandrar,
rutade trianglar, hakkors o. s. v. — hänföra dem till en mycket
karakteristisk grupp -af lerkärl, som arbetades och begagnades här
och der i Grekland ända intill don tid, då den asiatiska konsten
började der utöfva ett djupt ingripande inflytande. Längre fram
skall jag återkomma till denna grupp.1
Dr Schliemann anser denna byggnad vara äldre än den som af
sägnen erhållit konung Atreus’ namn. Han har dock icke anfört
några giltiga skäl för sin åsigt.
De öfriga tre i Mykenai förekommande s. k. skattkamrarne äro
mindre. Dr Schliemann antager, att ännu en sjette bör finnas under
jorden mellan Atreus’ skattkammare och lejonporten. En dryg
fjer-dingsväg från staden, helt nära det stora år 423 f. Kr. ödelagda
Here-templet, finnes en sjunde.
Annars känner man i hela Grekland endast en liknande
byggnad, den s. k. Minvas’ skattkammare vid Orchomenos i Boiotien.
Redan under andra århundradet e. Kr. ansågos dessa byggnaderT
som omtalas af greken Pausanias, hafva varit skattkammare, och
denna uppfattning försvaras med mycken ifver af dr Schliemann.
Emellertid har, innan han företog undersökningarna vid Mykenai, en
annan förklaring blifvit framstäld, nämligen att vi här hafva att göra
med väldiga graf kamrar. Skattkammarteorien grundar sig
uteslutande på Pausanias’ yttrande och han som lofde för så länge sedan,
borde kanske hafva vetat ,hvartill dessa väldiga och egendomliga
byggnader varit ämnade. Något obruten tradition kan dock icke rörande
denna fråga hafva funnits på Pausanias’ tid, ty då var ju Mykenai
sedan lång tid öde. Nog vore det, för öfrigt, ytterst egendomligt,
om konungarna i Mykenai, som helt visst bodde inom akropolis och
1 Jfr i öfrigt mina De förhistoriska folken, s. 191 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
