- Project Runeberg -  Skrifter utgifna af Svenska sällskapet för antropologi och geografi / Antropologiska sektionens tidskrift /
31

(1878-1880) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 2. Fynden från Mykenai. Af dr HANS HILDEBRAND

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FYNDEN FRÅN MYKENAI

31

och af hvilken fig. 27 visar ett typiskt exempel; ett annat kan ses
i min bok om Fynden i Troas fig. 41. Kärlen af denna grupp
förekomma dels inom det landfasta Grekland på flere orter, dels pä
öarna, t. ex. på Kypern; de derstädes funna hafva tilldelats öns
inhemska befolkning, hvars språk har visat sig vara en hellenisk
dialekt. Då Pelasgor och Hellener ursprungligen voro ett folk —
olikheten mellan dem antages hafva berott på Pelasgernas tidigare
invandring till Europa och den olika utveckling, som den sålunda
uppkomna isoleringen åvägabragte — blir det i grunden allenast en
tidsåtskilnad som fastställes, om man kallar dessa lerkärl med hela
den kulturform, hvilken de tillhöra, pelasgiska, i stället för helleniska.
Då frågan ännu icke kan anses »vara fullt utredd, synes man mig
med fördel kunna begagna namnet fornhelleniska, som har förtjensten
att vara mera sväfvande och på grund deraf mindre binder vid någon
viss förslagsmening. De som kalla dessa kärl pelasgiska, låta inom
keramikens områdo den helleniska kulturen begynna med de s. k.
arkaisk-helleniska kärlen, som visa asiatiska djurtyper.1 Men det
synes icke, som om dessa kärl bildade en grupp af främmande
ursprung vid sidan af den äldre, som saknar asiatiska djurtyper, ty
kärl finnas, å hvilka de båda grupperna af motiv förekomma
blandade. Det ser mera ut som alster af ett folk, hvars kultur
småningom undergått en genomgripande, förändring.

Att bestämma de mykenska fyndens tid är icke lätt. Vi kunna
visserligen säga, att do tillhöra början af den helleniska kulturen,
en tid då Hellenerne ännu icke hade en historia. Svårigheten
inträder, när vi skola försöka bestämma denna tid efter århundraden.
Om det vore faststäldt, när Homeros lefdo, som i sina sånger
skildrar en bronsålder, hvilken redan börjar göra bekantskap med jernet,
vore vi hulpna, men uppgifterna om Homeros’ lifstid variera mellan
1100 och 850 f. Kr. Den danske arkeologen L. Mtiller, som med
stor lärdom förenar nödig försigtighet i afseendo på
tidsbestämningarna, anser att tillverkningen af de helleniska vaserna med
asiatiska djurbilder »begynte före det sjunde århundradet». Närmast
före dessa kärlens tid faller den föregående perioden, till hvilken
äfven Schliemanns mykenska fynd höra; förslagsvis kunna vi således
hänföra dem till tiden omkring år 1000 f. Kr. Så mycket är
tydligt, att de mykenska fynden äro senare än de förhelleniska
forn-saker, som Schliemann funnit vid Hissarlik i Troas. 1

1 Se Fynden i Troas fig. 40.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:23:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssfaog/a/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free