Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 4. Äro Nord-Amerikas Indianer en af naturliga orsaker bortdöende stam? Af NERE A. ELFWING
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NORD-AMERIKAS INDIANER.
13
daste delen af Sioux-stammen har varit Titanwanerna, som omfatta
Sicangu, Itazipcho, Sihasapa, Minneconju, Oohenopa, Oglala och
Huuk-papa banden. De hafva haft den minsta beröringen med de hvita
och hafva aldrig idkat något åkerbruk, men hafva lidit
jämförelsevis mycket litet af hunger, då de uppehållit sig i de bästa
buffeltrakterna i Amerika. De hafva på det hastigaste förökat sig.
Sannolikt hafva de mer än fördubblats på 40 år och uppgå nu till omkr.
25,000. Sitting Bull insläpper dock ej några folkräknare i sitt
läger. Mina iakttagelser såväl som Indianernas vittnesbörd gifva vid
handen, att de äro mycket friskare då de ströfva fritt omkring och
lefva på villebråd, än då do äro inskränkta till en plats och lefva
på den hvite mannens föda.
2) Den första verkan af förändringen till ett civiliseradt lif är
utan tvifvel en förminskning af befolkningen. Beröringen med de
hvita medför nya sjukdomar, som äro mycket förderfliga, isynnerhet
om de stå i samband med ett liderligt lefnadssätt. Starkare diet
och stillsammare lefnadsvanor öka den dödliga utgången af deras
sjukdomar. Starka drycker bortsopa ännu flere. Sjelfva
förändringen åstadkommer ett missnöjdt sinnestillstånd, som är ogynnsamt
för fruktsamheten och ett långt lif.
3) Det är dock alldeles icke gifvet att dessa orsaker leda till
deras undergång. Omplanteras ett träd, häjdas visserligen för någon
tid dess tillväxt; men planteras det i bättre jord, återfår det
slutligen sin förra lifskraft. På samma sätt förhåller det sig med
Indianerna. Vore alla skadliga inflytanden borta och nytt lifsmod
ingjutet i dem, så tviflar jag ej på att de icke allenast skulle hemta
sig från förändringen utan tillväxa hastigare än förut.»
I dessa ord tror jag att hr Williamson har angifvit svaret på
frågan: Äro Indianerna en utdöende ras? Så länge vilden kämpar
inom Indianen är hans framtid, hans bestånd ovisst; men
erfarenheten har nu i flere fall visat, att vilden kan öfvervinnas och
ersättas af den civiliserade mannen, utan att dennes förmåga att
fortplanta sitt slägte derför afbrytes. Det är blott den skilnaden, att
hans efterkommande brutit med fädernes lefnadssätt, utan att
derför låta deras slägte utdö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
