Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. Om de svenska folkmålens frändskaper ock etnologiska betydelse af J. A. LUNDELL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Bd I. Nr 5. — J. A. LUNDELL.
Den undervisning vi nu kunna få hos Ekman, Russwurm, Hipping,
Elmgren ock framför alt Freudenthal, stod ej då till buds. I fråga
om hela det svenska Norrland var man inskränkt till Ihre ock de
obetydliga ordlistorna hos Hülphers, medan vi nu i Widmarks ock
Un ANDERS, SlDENBLADHS Ock BLOMBERGS, LANDGRENS, JeSSENS, SXVES,
Lefflers arbeten hafva en förträfflig vägledning. Detta förklarar
lätt, att de norrländska målens egenheter icke blifvit så
uppmärksammade, som sig bort. Åt det enda norrländska mål, dalskan, som
genom Näsman ock Arborelius var något närmare kändt, är
Almqvist böjd att anvisa en undantagsställning, liksom redan Hof
uttryckligen gjort. I fråga om sydligare mål funnos icke Upmarks,
Djurklous, Noreens, Belfrages, Rääfs, Niléns, G-adds, Linders,
Möllers, Säves samlingar ock afhandlingar, andra mindre
betydande, men äfven de förtjänstfulla, att förtiga. Det är altså föga
att undra öfver, att indelningen nu blir en annan än for 40 år sedan.
Om sammanhanget mellan enskilda mål finnas här ock där
meningar med mer eller mindre säkerhet framstälda, meningar som
dock oftare bära prägeln af att vara ögonblickets ingifvelser med
anledning af några tillfälliga, enstaka likheter än alster af
omsorgsfull ock allsidig, på tillräckligt material sig stödjande
undersökning af de ifrågävarande målen. Hipping *) har med ledning
af ordförrådet funnit, att nyländskan kommer närmast götamålen.
Bland 1500 norrländska ord hos Hülphers har han blott funnit ett
sextiotal i Nyland; han har med ledning af Ihre funnit 26 ord
gemensamma för Nyland ock Svearike, 143 för Nyland ock
Grötarike, alla dessa utom 5 från Västergötland — ty västgötskan
var det enda mål, hvars ordförråd på Hippings tid var
jämförelsevis fullständigt samladt, i Hofs Dialectus vestrogothica. I alla fall
äro dessa tal tydligen för små. Icke är ett hundratal ord
bestämmande för ett måls karaktär ock allmänna ställning, när ett måls
ordförråd i det hela stiger till omkring 10,000. Huru osäkra hans
beräkningar för öfrigt äro, kan man finna däraf, att bland 166
isländska ord, »h vilka alldeles icke äro lånade ifrån några provinser
i Sverige», jag i mitt mål (N. Möre) funnit omkring hälften.
Freu-denthal2) har till yttermera visso påvisat de stora olikheterna
mellan nyländskan ock västgötskan i ljudbildning ock ordböjning.
Själf har han med större skäl sammanstält nyländskan med
gott-ländskan på grund af båda målens öfver alt hårda k ock g samt
rikedomen på forntrogna diftonger i båda målen. Härtill kunde
läggas frånvaron af »tjockt» 1 (?) samt betoningen (frånvaron af 1 II
1) Om svenska språkdialecten i Nyland i Acta societatis scientiarum fennicæ,
II 4. [1846]. S. 1077—1176. 2) [Frth. Nyl. =] Om svenska allmogemålet i
Nyland. Bidr. t. känned af Finlands nat. o. folk. 15:e h. Helsingf. 1870. S. 50 f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
