Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. Om de svenska folkmålens frändskaper ock etnologiska betydelse af J. A. LUNDELL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DE SVENSKA FOLKMÅDEN.
27
kerna, fliikuna flickorna, ståvene stugorna o. s. v. i estsvenskan, Nyland,
Pargas- ock Korpomålen, Uppland (utom -era), Västmanland,
Värmland (utom Fryksdalen ock Alfdalen) samt norra Bohuslän; utan
artikelns slutvokal, t. ex. dagan dagarne, månan månarne, vännen vännerna,
kaken kakorna, i Österbotten (icke svaga fem.), i Västerbotten ock
Ångermanland utanför mask. med ursprungligen lång rotstafvelse. i
Medelpad ock Helsingland, Jämtland, Härjedalen, Värmlands
Fryks-dal ock Alfdal, samt åt minstone i någon del af Dalarne utom de
tre socknarne. Äfven sådana former som sakran sakerna, jettran
getterna äro väsentligen bildade efter samma typ. Uppland skall
kring Mälaren hafva flugone flugorna o. s. v., men Roslagen ock
Södermanland flugo. Ock fortsätta vi vår öfversikt, så träffa vi
redan i Södermanland hästa hästarne, gossa gossarne, redan i Uppland
vännera vännerna, sakera sakerna, längre söderut äfven flugera, som
åt minstone numera äfven är Närikes ock sydöstra Västmanlands
form, i några e-mål äfven hästera, gossera, — detta alt ned till ock
• •
med Oland, nordöstra Småland ock Västergötland. De gamla
kon-sonantstammarne (fot, hand) få i norrländska mål ofta best. plur.
föttren, händren eller fötten, händen (Nyland, Österbotten,
Västerbotten, Ångermanland, Jämtland ock Härjedalen samt Uppland).
Södertörns ock estsvenskans föttri, händri är tydligen samma form med
förlust af -n. Längre söderut ock redan i Västmanland har man
föttra, händra eller föttera, händera liksom vännera1). Ännu längre
söderut är det däremot -r- som försvunnit, hvaremot n ock siutvokalen
kvarstå — ock teoretiskt, om man så vill, äfven r, enär detta enligt
i öfrigt gällande regler på grund af sitt bildningssätt bortfaller
efter a ock med e ingår i de sekundära /t-vokalerna. De faktiska
formerna äro hästana, gubbana, vännena, gnmmenao. d., som mellertid äro
ekvivalenta med hästarna, gubbarna, vännerna, gummerna. Dessa
formers utbredning sammanfaller noga med de sydsvenska målens2).
De norrländska ock medelsvenska målen förete däremot en
betydande växling. Vid närmare granskning af de anförda formerna
torde man emellertid lätt upptäcka, att för de norrländska formerna
kan som gemensam typ för best. formen plur. mask. ock fem.
uppställas -an (-en), från hvilken undantagsvis afvikelser förekomma i
estsvenskan ock Korpomålet (-ana, -ena, -una), nyländskan (-ana, -erna),
österbottniskan (-or), västerbottniskan ock ångermanländskan (-a),
dalmålet (-är, -nr) ock västmanländskan (-ane, -ena, -una). De medelsvenska
målens typer åter äro -a, -era, från hvilka mellertid värmländskan ock
norra Bohusläns mål (-an,-ane,-ene) fullständigt skilja sig ock vända sig
mot norr ock väster, uppländskan (-ane, -one) åter ock likaså närkiskan
’) Alf. s. 36-38; Fd KH, s. 154 f. 2) Jfr Alf. s. 72-74.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
