Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. Om de svenska folkmålens frändskaper ock etnologiska betydelse af J. A. LUNDELL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖM DE SVENSKA FOLKMÅLEN.
29
nn -> g okända; i ock y före två kons.-*e, ö; aflednings-ja* som i
skriftspråket; u + u, a ock o som i skriftspråket; «fins; inga
diftonger; icke i-mål; inga spår af kort vok. + kort kons.; médius +
lenis; — l:a konj. utan -de, -t i imperf. ock sup.; sup. på -d ökändt;
st. sup., best. sing. neutr. o. s. v. utan -t; st. verb i pres. ind.
-er; best. sing. fem., best. plur. neutr. ock adj. på -en i fem. utan
-n; best. plur. mask. ock fem. -a, -era; komp. -ane okänd; — adj.
på -(a)n för äldre ackus. sällsynta.
IV. Sydsvenska mål i större delen af Småland ock Halland,
hela Skåne ock Bleking med: blott l ock /t (»); a,-vokaler för
su-pradentaler; k, sk, g förmjukas blott i uddljud eller i inljud
oberoende af följande vokal; 1j, sk* =/?; = X, ], mb, ld7 nd, gg, lg7 rg,
gd saknas; vr- kvar; w- för hv- (ock v-); -g- -> w: -v-; nn -> g; i ock
y före två kons. -*e, ö; aflednings-ja- som i skriftspråket; å-»au
ock äfven andra diftonger ; icke i-mål ; inga spår af kort vok. + kort
kons.; médius + lenis; — l:a konj. med d, -t i imperf. ock sup.; sup.
på -d blott efter särskild ljudlag; st. sup., best. sing. neutr. o. s. v. med
-t (-d); st. verb i pres. ind. på -er; best. sing. fem., best. plur. neutr.
ock adj. på -en i fem. med -n; best. plur. mask. ock fem. -ama, -ema;
inga komp. på -ane; —adj. på -(a)n för äldre ackus. nästan okända.
Med kännedom om den föregående framställningen bör en
missuppfattning af detta skemas mening ej vara att frukta. De
upp-gifna känetecknen finnas icke ovillkorligen inom hela det
ifrågavarande området; de finnas där blott i sådan utsträckning, att man
med skäl kan säga dem väsentligen höra dit ock i det hela vara
för gruppen utmärkande. De upptagna ändelserna äro typer, under
hvilka gömmer sig en mångfald af former. Det värkliga lifvet kan
icke trängas in under ett skema, som blott har till ändamål att
för oss lätta öfversikten af den växlande mångfalden. Jag har
sökt undvika sådana karaktärer, som blott tillkomma en enskild
underafdelning af gruppen, ock för öfrigt i allmänhet i det
föregående, utan att mycket ingå på enskildheter, angifvit den yttre
utbredningen af de åberopade företeelserna. För att mellertid rätt
fatta betydelsen af dessa grupper skola vi nu taga dem hvar för
sig imder närmare granskning, ock vi skola därvid finna, att
innanför dem växlingen alt jämt är lika rik. Innanför de stora
grupperna kunna vi urskilja mindre af delningar, hvilkas mål synas
sinsemellan stå i närmare sammanhang ock genom flere eller färre
egenheter skilja sig från de öfriga inom samma hufvudgrupp. Så
långt ned som till de enskilda målen, hvilkas fyndorter vanligen
äro en eller några få socknar, knapt någonsin härader, ännu mindre
hela landskap, skola vi icke gå. Det ingår ej i planen för vår
undersökning nu ock är i alla fall för närvarande ogörligt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
