- Project Runeberg -  Skrifter utgifna af Svenska sällskapet för antropologi och geografi / Antropologiska sektionens tidskrift /
47

(1878-1880) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. Om de svenska folkmålens frändskaper ock etnologiska betydelse af J. A. LUNDELL

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM DE SVENSKA FOLKMÅLEN.

47

Neutrerna hafva plur. – sing. ; (lat. som hos mask. ; best. plur.
t. ex. år-i, -e, -æ, -a, -å, -0, -ann, vanligen -a1). Dativen, som
egentligen blott finnes i best. formen, förekommer visserligen icke öfver
hela landet, men har dock en sådan utbredning — saknas
fullständigt blott i ett par underafdelningar, den stavangerska ock södra
aggershuska2) — att han måste anses för målen utmärkande. Obest.
genit. användes icke fristående, blott i sammansättning, ock
bevarar då vanligen de gamla formerna -s, -ar, -a, -u, (-0), -a; i st. f.
best. genit. brukas dels sammansättning: kongsgården kungsgården,
bygdarfolket bygdens folk, dels omskrifningar: arvaluten til soneme
sönernas arfslott, fuglarne sine ungar foglarnes ungar, i grannen sitt
hus i grannens hus o. s. v.:i), liksom i några svenska samt ofta i
danska ock tyska dialekter. Adjektivböjningen liknar den svenska:
stor (-er, -e), stort, store, stora (-e), store; best. -e, eller i sydväst-a för
fem. ock neutr. sing. Gamlebåten, storevegen o. d. förekomma, men
vanligare den gamle båten o. s. v. u-omljud i fem. finnes blott i några
få mål (Hardanger, Sätersdalen) : brattu brott brant, varmu vorm varm
o. s. v. Oblika formen är icke upptagen i sådan utsträckning som i
våra norrländska mål; dock heta adj. på -lig på ett par ställen
-legen, ât minstone plur. -legne: kraftigne, merkjelegne o. s. v.
Adjektiv på -ig, -ug finnas om hvarandra; adjektiv på -all äro vanliga4).

Till dessa för de norska målen i allmänhet utmärkande drag bör
ur Aasens ofvan återgifna karaktäristik läggas hvad som värkligen
tillhör målen ock icke blott »landssproget». Så vidt vi af alt detta
känna Norges dialekter, måste de sammanställas med våra
norrländska. Med dem hafva de gemensamt alt som icke jämväl
tillkommer våra medelsvenska mål. Föra vi oss mellertid nogare till
minnes kännetecknen för den norrländska gruppen af svenska mål, så
sakna vi jämt upp ett af de viktigaste : kvarvaron af äldre
kvanti-tetsförhållanden eller åt minstone hågkomsten af dem i tilljämning
ock besläktade företeelser. I detta afseende ock i några andra
äga betydande skiljaktigheter rum mellan Norges olika mål; ock
ett tillförlitligt svar på frågan om de norska dialekternas förhållande
till de svenska låter ej gifva sig utan kännedom om dessa
skiljaktigheter. Aasen indelar de norska landskapsmålen i tre
»rækker»: nordanfjälska, västanfjälska ock sunnanfjälska5), ock denna
indelning har tydligen god grund för sig. Skiftningarne i
substantivens böjningsformer finner jag likvist på grund af deras
ostadighet mindre brukbara för indelningen än vissa andra sidor af

’) Aas. Gr. § 152—180. 315-317. 2) Aas. Gr. § 353-373. 3) Aas. Gr. § 317.

4) Aas. Gr. § 183—188 ; 311; 131 anm., 91 anm.; 88; 87 anm. 6) Aasens indelning

återfinnes i Gr. § 351 -373. Jag befattar mig här endast med de tre hufvudgrupperna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:23:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssfaog/a/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free