Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. Om de svenska folkmålens frändskaper ock etnologiska betydelse af J. A. LUNDELL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DB SVENSKA FOLKMÅLEN.
55
Af samma slag är öfvergången iu -> yw för svenskt ju, danskt y
(ju) : lyws ljns, dywr djur, jwl jul1), iw, bw finnas blott i de mål,
som regelbundet ersätta y med i ock ö med e, a (mellan Randers
ock Horsens fjärd)2), e för i ock ö för y äro åt minstone icke
sällsynta3). Till ljudläran bör ännu den påminnelsen, att »stötton»
(la-ryngal explosiva) tillkommer jutskan liksom öfriga danska mål, om
också ej utan undantag. På kvantitet ock aksent har jag ej
kunnat inlåta mig.
För att gifva en föreställning om ordböjningen skall jag efter
Lyngby anföra en del paradigm från Braderup (s. om Töndern)
ock till dem foga några tillägg om andra mål4). Där olikheterna i
andra mål bero på ofvan upptagna ljudlagar (t. ex. d-»r, k -> #),
anmärker jag dem icke.
St. verb : inf. pres.iad. prêt, partic.&sap. Sv. I-verb: inf. pres. ind. prêt, partic.&snp.
binda bi y bi??er bm? bm?en lösa løS 1ÖS løst løst
sticka stek steker stok stoken möta mør mører möt möt
skära skær skær skår skarn föda fø føer föjt föjt
äta ær ærer år æt lida li lier Ut Ut
fara far far for faren regna ræjn ræjner ræjnt rænjt
vika via; vi#er vea; ve#en samla samel samler same/t same/t
bita bir birer ber bet stänga lok loker lot lot
rida ri rier rej rejen hämta M??t hi??ter hi??t hi??t
rifva ryw rywer röw röwen spå spå spår spåi spåi
stryka stry# stryger strø# strö#en bo bow bowr boi boi
bryta bryr bryrer bror bröt höra hør hör hør hør
ljuga lyw lywer löw löwen bränna bræ?? bræ??er bræ?? bræ??
falla fq/ fq/er fo/t fq/en mala mål mål må/ må;
få få fær fæk fåt smörja smør smör smur smur.
På andra håll binn-ben-be?? bann-bu??-ba??t-bo??t o. s. V.
Svaga . A-verb gå
• i Braderup som rensa röns rönser rönset rönset
• i Helium (östjutska) stoppa stap staped stapel
• i Nörre-Salling (västjutska) stoppa stap staper staper staper.
Slutligen kunna både preteritum ock supinum vara utan
temakonsonant, altså t. ex. skröwte skriftade -at (Vendsyssel, Angel)5). När
olika former för ögat sammanfalla, skiljas de vanligen genom olika
betoning. Samma form tjänstgör som supinum (med har ock är) ock
partie, pass.: han hæ fq/en = han har fallit o. s. v. Starka sup. på -e
synas blott undantagsvis finnas i Angel6). På tal ock personer
’) Varm. § 120. I jyske lov finnas både iu ock y: Lby Uds. 8. 6—8,21,22.
J) Varm. § 10,3, 19. Jfr Alf. s. 87 f., 92 f. 3) Jfr Kok § 24. *) Varm. § 194 ff.;
Lby Sj. s. 57 ff.; Uds. s. 50 ff. ®) Varm. § 186; Lby Uds. s. 101; Sj. s. 39; Hag.
§ 60—62; Kok § 169; Dyrl. s. 12. 6) Hag. § 66. Jfr Lby Uds. s. 91—94.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
