- Project Runeberg -  Skrifter utgifna af Svenska sällskapet för antropologi och geografi / Geografiska sektionens tidskrift /
6

(1878-1880) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 1. Om Färöarna. Af THEODOR NORDSTRÖM

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6

Bd. I. Nr 1. –– THEODOR NORDSTRÖM

ådraga sig mycken uppmärksamhet. Stenkolen finnas på Suderö och
på ön Mvggenäs. Dock känner man ej, om de äro utbredda öfver
hela Suderön, men den del deraf, på hvilken man med säkerhet vet
att sådana finnas, är dock så stor, att en högst betydande industri
här hör kunna uppstå.

Suderö-stenkolens förekomstsätt är säkert ett bland de
egendomligaste man känner. Den herskande bergarten på ön är basaltartad
och i denna finnes kol. På såväl norra som södra sidan om
Tran-gisvaags-fjorden och dalen har man nämligen sedan länge observerat
kol i det nedrasade och söndervittrade berg, som betäcker
bergssluttningarna, äfven gräfningar hade fordom utförts, men
undersökningarna hade dock ej gifvit nöjaktiga resultat. Endast vid Qvalbö hade
man verkligen brutit något kol. På senare tider deremot hafva med
stora omkostnader omfattande gräfningar utförts, genom hvilka man
blottat särdeles rika koltillgångar. Man har kunnat konstatera, att
det på båda sidor om Trangisvaags-dalen finnes en flöts, som på södra
sidan om dalen i medeltal håller l,ij6 meter kol och på norra sidan
1,40 meter, hvarförutom man äfven på norra sidan observerat en
annan flöts, som ligger 20 meter under den öfre flötsen och håller
0,7 8 meter kol. Närmast under kolen ligger en lera, som dock oj
är fullt plastisk, och ofvan kolen ligger en skiffer eller ock basalten.
Denna koltlötsens beskaffenhet och läge äro af mig bestämda genom
mätningar och observationer på 22 olika fyndställen. Kolflötserna
ligga båda öfver hafvets nivå. De stupa med en medelfallvinkel af
af 4° 30’ från horizonten åt NO. Den högsta punkten, der kolflöts
var blottad, ligger på öns vestra kust vid »Knugen» på en höjd af c:a
400 meter öfver hafvet och den lämpligaste punkten att börja
arbetet på ligger vid ej fullt 300 meters höjd och på ett afstånd af c:a
3 kilometer från hamnen. Hamnen har utmärkt god ankargrund, är
ej svår att angöra samt skyddad för alla vindar. Ett gynsammare
läge for en stenkolsindustri kan ej gerna tänkas, om endast frakterna
kunna ställas billiga.

Klimatet på Färöarna kan väl egentligen sägas vara godt.
Oak-tadt sitt höga nordliga läge är årets medeltemperatur + 6,2° C.
och vinterns + 3,1° samt sommarens + 10,6°. Starkare kyla
inträffar mycket sällan, utan är — 5° eller —6° den vanligaste största
köldgraden. En eller annan gång lär det händt att termometern för
någon kortare tid fallit till — 20° C. Tintern 1815—1816 t. ex.
skildras såsom ytterst sträng.

Hafsytans medeltemperatur är om vintern + 5,8° och om som-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:23:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssfaog/b/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free