Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 1. Om Färöarna. Af THEODOR NORDSTRÖM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM FABOAHSA
9
Vidgangur:
Gråni bar gullid af heidi,
brå hann sinum brandi àf reidi,
Sjûi’dur vann àf orminuin,
Gråni bar gullid af heidi.
För en svensk är emellortid språket sådant det talas icke svårt
att efter någon tid ganska väl förstås. På allra senaste tid har ett
stort steg framåt i afseende på färingska språket gjorts, i det man
börjat att i Thorshavn utgifva en tidning på färingska kallad
»Dim-mur Lsetting», d. ä. Töokenskingraren.
Innevånarnes antal på samteliga öarna var enligt beräkning
1876: 10,600. Är 1870 var antalet 9,992 och 1769: 4,775. Denna
befolkning hemtar sin näring från öarna och de dem omgifvande
vattnen, genom åkerbruk, fogelfångst, fårafvel och fiske.
Åkerbruket är dock den mest underordnade bland dessa
för-värfskällor och, såsom nämndt, är korn det enda sädesslag som
mognar och som användes till bröd. Potates och andra rotfrukter
gifva också goda skördar, men det hela spelar dock ingen
hufvud-roll inom färöbons hushållning. Plogar brukas icke, utan all jord
uppgräifves med en lång och smal spade. Den sålunda odlade
jorden ligger nere i dalarne vid stränderna kring husen. Folket bor
nämligen i byar eller »bygder», som till ett antal af omkring 100
ligga utmed kusterna af hafvct, i bugter, ljordar och sund. Enstaka
utflyttade gårdar kunna finnas och kallas »bygdlinger». Den omkring
bygden liggande odlade marken kallas bö och är inregistrerad samt
delad i marker (1 mark =16 gylden, 1 gylden =20 skind).
Bygden eger rätten till marken »indengaards og udengaards» till
»ijeld og fjære» d. v. s. till byns samtliga egor och utmarker.
Den närmast invid bygdon liggande marken kallas »huushauge» och
begagnas till husbruk, d. v. s. byns innebyggare skära der
bränn-torf och upptaga taktäckningstorf samt låta äfven sina kor beta
der-städes om sommaren. Från huushaugen kommer man till
»fjeld-haugen», som delas i under- och overhauge. Här svärma otaliga
foglar, här växer det yppiga gräset, vattnadt af de tallösa källorna
och himmelens regn, och här kringströfvar Färöarnas rikedom, fåren.
Haugen eges gemensamt af byalaget, som bestämmer om det antal
kreatur, hvar man må ega rätt att der låta beta.
Husen nere i bygden äro uppförda af furaträ, heratadt från
andra länder. Fordom uppfördes byggnaderna äfven af sten och torf och
många sådana finnas ännu. De äro dock alla träpanelade. Taket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
