Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 1. Om Färöarna. Af THEODOR NORDSTRÖM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Bd. I. Nr 1. –- THEODOR NORDSTROM
består af träsparrar oeh bräder samt täckes med näfver och öfverst
grästorf. Taken äro tunga och väl fastade vid husen, pä det att de
oj må blåsa bort i dessa stormfulla nejder. Husens inredning är i
allmänhet enkel; man har tvä rum Drökstugan» och »glasstugan».
Den förra gjorde fordom verkligt skäl för sitt namn, dä man der ej
brukade skorsten utan endast ett häl i taket, hvarigenom röken frän
den på några stenar i stugans ’midt brinnande elden bortgick. Golf
brukades oj heller och fönster hörde till öfverflödsartiklarne, kring
väggarna löpte väggfasta kojer, i hvilka hushållets medlommar sökte
sin hvila. Numera finnas dock både fönster och brädgolf i de flesta
rökstugor, hvilka fortfarande tjena till sängrum, arbetsrum, kök
o. dyl. för hela hushållet. Glasstugan åter hålles mycket fin. Den
kallas glasstuga från den tid, då en glasruta var en oerhörd lyx.
Den är helgdagsrum och prydes med danska möbler, litografierade
taflor på väggarne, och andra grannlåter. Vid gårdarne finnes
vidare fähus (»Ijeus»), der korna få stå öfver vintern. Får och hästar
deremot komma aldrig i stall. Vidare finnas bodar, deribland en,
»kjadlur» kallad, der fisk och kött torkas.
Torkad fisk och kött utgöra nämligen en god del af de
lifs-medel, som tjena Färingarne till föda. Fårkött upphänges att torka
i don af spjelor uppförda kjadlurn, men det blir vanligon äfven något
surt och endast en liten bit sådant kött är tillräckligt att förpesta
ett helt rum; detta märker dock ej Färingen utan för honom är
sådant kött (»skjserpekjöd») en sann och ljuf delice. Äfven kokadt
grindhval-kött samt fisk spisas i stora qvantiteter och då härtill
brukas kornbröd, som bakas för hvarje dag, samt diverse soppor,
potates och mjölk, kan man ej säga, att Färingens kosthåll hörer till
de magraste. Starka drycker, bränvin oeh whisky, hafva på senare
tider kommit i bruk, dock torde man ej kunna säga att det stigit
till öfvermått.
Bland förvärfskälloma intager fårskötseln ett mycket
framstående, kanske främsta rummot, och det gamla ordspråket att »Färö
ull är Färö gull» (Färja udl er Färja gudl) innebär en stor sanning.
På Färöarna kringströfvar fritt året om ett synnerligen stort antal
får, enligt uppgift omkring 18 stycken för hvar innevånare, hvilket
gifver en sammanlagd fårhop af 180,000. Af dem slagtas
årligen mellan 30 och 40,000. Färö-fåren, som på landets språk
heta »söjd», äro små, raggiga och härdade. De löpa ute både
vinter och sommar utan att någonsin komma i hus. Under milda
vintrar kunna de väl uthärda dermed och nära sig genom att bort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
