- Project Runeberg -  Skrifter utgifna af Svenska sällskapet för antropologi och geografi / Geografiska sektionens tidskrift /
17

(1878-1880) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 1. Om Färöarna. Af THEODOR NORDSTRÖM

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM FÄRÖARNA

17

på mycket olika sätt allt oftor ställets läge och fogolns
ogcndomlig-hotor. Nätet är af segelgarn och fästes mellan ott par krumböjda
käppar samt förses med ett 12 fot långt skaft af furuträ. Det liknar
sålunda en h&f. Med donna håf går fångstmannon eller fogelmannen
ut på ett stäl.lo der foglar flyga förbi och fångar dem genom att
kasta nätot öfvor dem. Denna fångstmotod kallas att »lloyga». Men
för att komma till »floygasossur» eller don lämpliga platsen måste
mannen ofta löpa stor fara. Antingen kryper han ut på borgens
smala afsatser från någon dal; men svindel får han ej känna, då är
han förlorad. Kommen ut sätter han sig på afsatsen och fångar af
hjortans lust. Undor sig har han hafvet, ofvantill himlen, och platsen
der han sitter är kansko on sluttning 2 oller 3 fot bred, — Färingen
är vand härtill och hisnar oj. Ofta måsto dock fogelmannen firas
ned till fångstplatsen oller »lunnelandot». Fem eller sox man fira
honom då ned ofvanifrån mod tillhjelp af borglinan, som kan vara
4—500 fot lång och mera; när mannen väl uppnått on lämplig
afsats, ropar oller tocknar han åt kamraterna på bergot att stanna mod
nodfimingon. Vanligen nedfiras på detta sätt flere man till samma
plats. Nedkomna inrätta de sig så godt do kunna för flore dagars
vistolse. De uppsöka någon störro skrefva der de kunna sofva, ehuru
de ofta få binda fast sig under nättorna för att oj trilla i hafvot.

Männon medföra mat och bränslo samt stanna stundom on hel
vecka på berget. Fångsten sker i maj och juni samt juli, således då
vädret i allmänhet är vackert. Dagligen komma kamrater upp på
höjden och so efter, om allt är väl eller om någon vill upp.
Fångsten fortgår emellertid och hvar man fångar omkring 1000 foglar,
hvilka han endora kastar ned i sjön, derifrån do af annat folk
upp-hemtas, eller ock binder han dom samman och låtor hissa upp dem
på bergot. Stundom då männon vilja gå till nya platser på
bergsidan, hafva de ingen annan utväg än att binda sig i berglinan och
stöta mod fångstnätets skaft i klippan, så att de komma i en
svängande rörelso och slutligen svinga sig in till den efterlängtade
fångstorten. Många olycksfall inträffa emellertid under allt detta, men
många drag af otrolig sinnesnärvara och sjelfuppoffring omtalas äfvon.
Stundom få fogolmännon lof att försöka komma upp på »fleygasessur»
nedifrån. Detta är mycket svårt och tillgår så, att två män följa
hvarandra. Den ena stickor en på ändan af sin långa käpp fästad
spik in i den andras byxlinning och hjelper honom sålunda upp på
den öfverliggando afsatsen, hvarpä den lyckligen uppkomne med
linan hissar upp kamraten. Ett enda felsteg och båda äro dödens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:23:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssfaog/b/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free