Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 1. Om Färöarna. Af THEODOR NORDSTRÖM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Bd. 1. Nr 1. THEODOR NORDSTROM
Färöarna sanda en medlom till danska Folketinget och on till
Landstinget. Denne senare utses af F’arôarnas egen representation
eller Lagtinget, som pä grund af lagen om Färöarnas lagting den
15 april 1854 består af amtmannen såsom ordförande, prosten och
18 pä fyra år valdo medlemmar. Lagtinget afgifvor botänkandon
öfver lagförslag rörande F’äröarna, som framläggas af regeringen,
samt omhänderhar kommunala och andra angelägonheter. Lagtinget
samlas ärligen den 29 juli. Sammanträdet eger rum i Thorshavn
och får ej räcka längre än fyra veckor.
Thorshavn, öarnas hufvudort, har, såsom nämnts, karaktären af
en stad. Don ligger på on landtunga i Naalsöfjorden. En liten å
rinner genom staden, och fjällen, som höja sig bakom densamma, äro
icke mycket höga och branta utan mera jemnt stigando. I staden
tinnes on rätt nätt och prydlig kyrka af trä med ur och klockor.
Kyrkan byggdes först 1606, mon ombyggdos 1789 och renoverades
1866. Vidaro finnos här ett lagtingshus, amtsbibliotok, hospital, en
realskola med 2 lärare, on almogeskola, on slöjdskola, stiftad af
Fredrik Vll som kronprins, samt boställen för embetsmännon m. m. Ar
1870 hade Thorshavn 1057 innovånare, bland hvilka funnos
handt-verkare af alla slag samt 19 handlando. När Thorshavn anlades, är
oj bekant, den har snarast uppstått så småningom af sig sjolf. Under
slutet af fomtondo och större delon af soxtondo århundradet
hemsöktes F’äröarna ofta af sjöröfvaro, särdoles ongelska som
hufvudsak-ligen togo folk till besättning och äfven plundrade hvad de kunde.
Derför uppfördos 1579 on skans vid Thorshavn och dermed kan
stadens betydelse ansos vara grundad. Skanson förföll dock snart samt
oröfrados 1678 af fransmän och 1808 af engelsmän. Numera
användes don till magasin, fängolso och kasern för don till polis
förvandlade färiska jägarkorpsen.
Kirkebö på Strömös sydligaste del är Färöarnas märkligaste
historiska plats. Här fanns längo don onda kyrka på öarna, don är
af rå sten och numera rostaurerad. Vidaro finnas här äfven ruiner
efter on katedral, som dock aldrig blifvit färdig. Don är äfven af
ston och uppförd i tung gotisk stil. Här boddo öarnas mäktige
biskopar i 400 års tid äfven fanns här ett prostsominarium.
l’â Sudorö finnes en ypperlig hamn, Trangisvaag, kring hvilken
bygderna Frodebo, Tviiraa, Trangisvaag och Ördevig ligga. I
Ördo-vig hålles Sudorö-ting och FYodobo är märkligt, emedan onligt sagan
kung Frodo, af stormen drifven ur sin kurs, skall hafva landat
här-städes, bygt det första huset och infört boskap af alla slag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
