Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 2. Ett geografiskt arbete öfver Skandinavien från år 1532. Utgifvet af HANS HILDEBRAND
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8CH0NDIA
33
Mynning vid staden Nidaros.81
Sjö, hvars midt .............................. 47° 63° 30’
Mynning vid Byrsen.”
Landskapet österdalen pä sjöns östra sida. Nidaros
erkebiskops-döme bortom Hardals landskap.83
Landskapet Sognedal i vester om
Sjön, hvars midt.............................. 45° 30’ 02° 50’
ödemark norr om sjön.
Landskapet Orkadal mellan ödemarken och sjön.
Landskapet Meldal mot Orkadals vestra strand.
Mynning för den nämnda sjön ofvanför Suudal.8‘
Sjö, hvars midt 46° 45’ 61° 15’.
Källor 46° 45’ 01° 30’
Rinner ut i en flod vid 45° 30’ 60° 30’
Hertigdömet Vermland kring sjöns källor. Landskapet Solöer i vester om sjön.
Näs socken i Solöer.85
Sjö, hvars midt 42° 02°
Denna rinner ut i en annan sjö, hvars midt ... 43° 30’ 61° 40’
och denna i en annan sjö, hvars midt 44° 02°
Denna rinner ut i en annan, som säges ligga 44° 61° 15’
Landskapet Hodemarken.
Hammer, biskopsstad, vid sjöns utlopp 45° 61° 15’
Sjön Mjösen och i dennes midt ön Hofvind ... 45° 30’ 61°
I denna sjö finnes ett under, nämligen en mycket stor orm,
hvilken, såsom kometer annorstädes, betecknar omhvälfningar i Norge.
Den syntes senast år 1522 högt öfver vattnet hoprullad och
beräknades, efter hvad man såg på afstånd, hafva en längd af 50 alnar.
Derefter följde konung Kristierns fördrifvande. Sådana järtecken
omtalas flerstädes i verlden. Derest man icke får tro att försynen,
som har förbarmande med de dödligo, använder detta, liksom kometer
och härar som strida i luften och annat dylikt ovanligt som omtalas
i historien, för att förskräcka menniskorna, så att de må på förhand
förbättra det, hvarigenom de draga öfver sig hotande olyckor, om
icke, säger jag, man finge antaga en sådan upprinnelse, så återstode
intet annat, då någon naturlig orsak icke kan uppvisas, är att anse
det hela som spöken och de uppjagade sinnenas gäckbilder. Härom
må enhvar tro hvad honom lyster.8"
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
