Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 3. A. E. Nordenskiölds Ishafsfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
Bd. I. Nr 3. –– A. E. NORDENSKIÖLDS
och ångans tidehvarf, möter man här ett i vetenskapligt hänseende
nytt, förut oberördt forskningsområde. Ja, hela den ofantliga ocean,
som utbreder sig öfver 90 längdgrader från Jenissojs mynning, förbi
Kap Tsoheljuskin, de garnie geografernas Promontorium Tabin, till
’Wrangelsland, har, om man undantager färden med större eller
mindre båtar längs med stränderna, aldrig ännu plöjts af någon
fartygs-köl och aldrig skådat en ångares rökpelare.
Det är dessa förhållanden, som föranledt mig att söka
åstadkomma medel till en i vetenskapligt och nautiskt hänseende så
fullständigt som möjligt utrustad expedition, hvilken skulle hafva till
uppgift att i geografiskt, hydrografiskt och naturhistoriskt hänseende
undersöka norra Ishafvet bortom Jenissejs mynning, om möjligt till
Beringssund. Man kan, utan fara att säga för mycket, påstå, att ett
mer lofvande forskningsområde sedan Cooks berömda resor i Stilla
oceanen ej förelegat någon forskningsexpedition, om blott
isforhdl-landena medgifva att med en dertill lämplig ångare framtränga i
detta haf. För att kunna döma härom, torde det vara af nöden
att kasta on kort återblick öfver de försök, som gjorts att framtränga
å den väg, som den ifrågasatta expeditionen skulle få till uppgift att
beträda.
Den svenska hamn, från hvilkon expeditionen skall utgå,
kommer förmodligen att blifva Göteborg. Afgångstiden är bestämd till
början af juli 1878. Vägen tages till en början längs med Norges
vestkust förbi Nordkap och mynningen af Hvita hafvet till
Matotsch-kinsundet på Novaja Semlja.
öppnandet af en sjöförbindelse mellan det öfriga Europa och
dessa trakter genom sir Hugh Willoughby och Richard Chancelor
1553 var frukten af den första från England för upptäckter utsända
sjöexpedition. Deras lärd utgör därjämte det första försök till
finnande af en nbrdöstlig förbindelse med Kina. Målet nåddes
visserligen icke, men deremot öppnade den ifrågavarande resan
sjöförbindelsen mellan England och Hvita hafvet och bildar derigenom en
vändpunkt ej allenast i Englands och Rysslands sjöfart, utan äfven i
verldshandeln. Den kräfdo ock sina offer, i det sir Hugh AVillonghby
sjelf mod hela besättningen på det fartyg, som stod under hans befäl,
omkom under öfvervintring på Kola-halfön. I våra dagar färdas
tusentals fartyg tryggt och säkert på denna stråt.
Med den kännedom man numera eger om isförhållandet i det
Murmanska hafvot — så kallas på äldre kartor hafvet mellan Kola
och Novaja Semlja, — kan man under senare delen af sommaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
