Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 3. A. E. Nordenskiölds Ishafsfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ishafsf.Srd
3
segla från Hvita hafvet till Matotschkinsundet utan att behöfva
befara det ringaste hinder af is. För några årtionden tillbaka var dock,
till följd af bristande kunskap om den rätta tiden och rätta vägen,
förhållandet helt annorlunda, såsom nogsamt synes af berättelsen om
de svårigheter och faror den berömde ryske sjöfaranden grefve Ltitke
mötte under sina, fyra somrar å rad (1821—1824) upprepade resor
längs med Novaja Semljas vestkust. En duglig fångstman kan
numera med ett vanligt fångstfartyg på en enda sommar segla mor
vidt omkring på dessa haf än förut en med alla ett örlogsvarfs
tillgångar utrustad expedition på fyra gånger så lång tid.
Från Hurmanska hafvet kan man komma in i det Kariska på
fyra olika vägar, nemligon a) Jugor-sundet, de gamle Holländarnes
Fretum Nassovicum mellan ’Wajgatseh-ön och fasta landot; b)
Kariska porten mellan Novaja Semlja och TVajgatsch-ön; c)
Matotschkin-sundet, som mellan 73° och 74° n. lat. tudelar Novaja Semlja, och
slutligen d) vägen norr om denna dubbel-ö. Vägen förbi Novaja
Semljas nordspets blir vanligen isfri först i början af september
månad —- och torde derför ej böra väljas vid en expedition, som har
till uppgift att framtränga långt österut i dessa haf. Jugorsundet och
Kariska porten blifva tidigt fria från fast is, men besväras i stället
länge af betydande drifismassor, som af de här med ebb och flod
vexlande hafsströmmarne föras af och an i bugterna på ömse sidor
om sunden. Dessutom saknas åtminstone vid Jugorsundet goda
hamnar, till följd hvaraf de kringdrifvande ismassorna kunna blifva af
stor olägenhet för de fartyg, hvilka söka på dessa vägar tränga in
i det Kariska hafvet. Matotschkinsundet åter bildar en nära hundra
kilometer lång, trång, men djup och, med undantag af ett par till
läget kända grund, ren kanal, som visserligen först i senare hälften
af juli plägar blifva fri från fast is, men som å andra sidan, till följd
af hafskustens gestalt, är mindre besvärad af drifis än de södra
sunden. Goda hamnar finnas vid sundets östra mynning. Åren 1875
och 1876 voro såväl sunden som de utanför liggande hafven
fullkomligt isfria i slutet af augusti, men långt tidigare var isen så
skingrad äfven på östra sidan, att ett fartyg utan fara kunde leta
sig en väg mellan de spridda drifisstyckena. Den del af Novaja
Semlja, som af fångstmännen först angöres om våren, plägar ofta vara
just vestkusten utanför Matotschkin.
Ifall ej mindre vanliga väderleksförhållanden inträffa i de här
ifrågavarande trakterna under loppet af för- och högsommaren 1878,
t. ex. mycket ihållande sydliga vindar, som tidigt skulle föra drif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
