Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 3. A. E. Nordenskiölds Ishafsfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I8HAFSFÀRD
7
megrad, uppgående utanför Jenissej till + 9°, 4 (den 17 augusti 1875),
utanför Obi till + 8°, 0 (den 10 augusti samma är). Såsom vanligt
åstadkommer denna söderifrån kommande ström dels en kall
under-vattensström, som vid storm lått blandar sig med ytvattnet och
af-kyler detsamma, dels på ÿtan en nordlig, kall, isbeströdd motström,
hvilken till följd af jordens omlopp får en vestlig aflänkning och som
tydligen framgår från öppningen mellan Kap Tscheljuskin och Novaja
Semljas nordspets mot östra sidan af denna ö och torde vara
orsaken till de stora drifismassor, som om sommaren äro pressade mot
Novaja Semljas östkust. Enligt min egen erfarenhet och enligt
enstämmig utsaga af fångstmannen bortsmalter denna is om hösten
nästan fullständigt.
För att bedöma det afstånd, på hvilket den från Obi-Jenissej
kommande strömmen kan undanskjuta drif-isen, bör man erinra sig,
att äfven en mycket svag ström utöfvar inflytande på isens läge, och
att t. ex. strömmen från Plata-floden, hvars vattenmängd dock icke
torde uppgå till Obi-Jenissejs, ännu är tydligt märkbar på ett afstånd
af 1,500 kilometer från flodmynningen, d. v. s. på ungefär 3 gånger
så långt håll som afståndet från Dicksons hamn till Kap Tscheljuskin.
Den enda hafsvik, som kan jämföras med Kariska hafvet i afseende
å storleken af det område, som genomkorsas af dø i viken mynnande
floderna, är Mexikanska viken. 1 Flodströmmarne härifrån anses
mäktigt bidraga till golfströmmen.
Äfven vindarne, hvilka under höstmånaderna i dessa trakter ofta
blåsa från nordost, torde i sin mon bidraga att hålla en bred, något
så när isfri ränna längs med den här ifrågavarande kuststräckan.
Den erfarenhet vi ega rörande farvattnet från Kap Tscheljuskin
österut emot Lena grundar sig hufvudsakligast på iakttagelser af de
expeditioner, som före medlet af förra århundradet af ryska
regeringen utsändes att kartlägga Asiens nordligasto del. För ett riktigt
bedömande af de resultat, som vunnits, måste man med fullt
erkännande af det stora mod, don utomordentliga ihärdighet och den
motståndskraft mot mödor och besvärligheter af alla slag, som alltid
utmärkt den ryska polarfararn, fortfarande hafva i minnet, att
sjöfär-dema utfördes med små segelfartyg af ett byggnadssätt, som efter
nutidens fordringar är alldeles oanvändbart för farkoster, bestämda
för segling i öppet haf, och allför svagt för att kunna tåla möte med
1 Jämför v. Middendorff, Reise im Norden «. Osten Sibiriens, (1848) del. 1 s.
59; en nppsats af v. Baer, Vber das Klima des Tajmurlandcs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
