Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 3. A. E. Nordenskiölds Ishafsfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Bd. I. Nr 3.
A. E. NOEDENSKIÖLDS
is. De saknade vidare ej allenast nutidens mäktiga hjelpmedel
ångan, utan äfven en ordentlig, för verklig manövrering lämpad
segelrigg, samt voro till hnfvudsaklig del bemannade med en
besättning-frän Sibiriens flodstränder, hvilken aldrig förut sett oceanens vatten,
erfarit verklig sjögång eller pröfvat segla’ts bland hafsis. Med
behörigt afseende pä dessa förhållanden synas mig nedan anförda resor
ovilkorligen tala derför, att man äfven här under hösten bör kunna
påräkna ett farbart haf.
Resorna utmed kusten öster om Kap Tscheljuskin utgingo från
staden Jakutsk, belägen vid Lenas strand, vid 62° n. lat., 140
svenska mil från flodmynningen. Här byggdes äfven de farkoster, som
användes till dessa färder.
Den första afgiok år 1735 under befäl af marinlöjtnant
Pront-schischew. Efter att hafva seglat ned för floden och den 14 augusti
hafva passerat Lenas östra mynningsarm, kringseglades flodens
betydliga deltaland. Den 7 september hade man ännu ej nått längre
än till Oloneks mynningsvik. Trenne veckor hade således åtgått att
segla fram en sträcka, som en vanlig ångbåt skulle kumut
tillrygga-lägga på en enda dag. Man såg is, men hindrades ej deraf.
Der-emot fördröjdes. framfärden nf motvind och, förmodligen pålandsvind,
af hvilken Prontschischews fartyg, om det oförsigtigt gifvit sig ut,
lätt kunnat kastas mot stranden. Den sena årstiden förmådde
Pront-schischew att här lägga upp fartyget för vintern, vid några af
pels-jägaro uppbyggda sommarjurtar belägna 72° 54’ n. lat. Tintern
förflöt lyckligt och det följdade året (1736) bröt Prontschischevv åter
upp, så snart isförhållandena i Olonekviben det medgåfvo, hvilket
dock först inträffade den 15 augusti. Kursen stäldes längs med
kusten mot nordost. Här och der möttes drifis, men det gick dock
hastigt framåt, så att han den 1 september nådde 77° 29’ n. lat.
efter hvad man numera vet i det omedelbara grannskapet af Kap
Tscheljuskin. Täta ismassor nödgade honom här att vända och man
seglade åter till mynningen af Olonek, som nåddos den 15
september. Kort förut hade fartygets utmärkta befälhafvare dött i skörbjugg
och några dagar derpå dog äfven hans unga hustru, som följt honom
på den besvärliga färden. Då dessa skörbjuggsfall ej inträffade
under vintern, utan strax efter sommarens slut, så bilda de ett ganska
märkligt bidrag till bedömande af det sätt, på hvilka den tidens
arktiska expeditioner voro utrustade.
En ny expedition framgick 1739 under marinlöjtnant Chariton
Laptew längs med samma _kuststräcka. Man lemnade Lena den 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
