Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 5. A. E. Nordenskiölds Ishafsfärd 1878. (Forts. från Bd I. Nr 3)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Bd I. Nr 5. –- A. E. NORDENSKIÖLDS
måtto hvila öfver företaget. Detta oaktadt har fångsten detta år
slagit illa ut. Osämja har nämligen uppstått mellan deltagarne, till följd
hvaraf de fattigare bland dem vägrat deltaga i arbetet, som härigenom
afstannat.
Sedan handeln med samojederna var afslutad, blefvo vi inbjudna
att dricka té hos en af ryssarne. Under samspråket berättade han
mig, att en samojedisk offerhög fans på andra sidan sundet, och han
erbjöd sig att visa mig vägen till stället. Derjämte omtalade han,
att samojederna pläga göra löften och vallfärder till dylika ställen
och det oaktadt de voro kristna och såsom sådana deltaga i den
kristna gudstjensten. På frågan, huru detta lät förena sig med deras
schamanism, förklarade han, att de betraktade sina afgudar (på ryska
bolvan ’) på samma sätt som ryssarne sina helgonbilder — och han
tycktes sjelf ej vara fullt fri från tro på schaman-gudarnes kraft.
Waigatsch bildar en ganska jämn, ungefär 90 kilometer lång
och 40 kilometer bred ö, som för det mesta upptages af en jämn,
mot hafvet tvärbrant stupande slätt. Endast på östra sidan tyckes
en jordhöjd framgå, hvilken kan betraktas som det nordligaste
ut-språnget af Uralbergens nordvestra fortsättning, Pae-Choi. Grunden
utgöres på vestra sidan af siluriska kalk- och skifferlager, som på
en del ställen äro rikt försteningsförando. Slätten är jemförelsevis
gräsrik och anses för ett godt renbete, hvarför samojederna om våren
drifva sina renar öfver isen hit på sommarbete; om hösten drifvas
renarne åter till fastlandet och nödgas då simma öfver det vid den
tiden isfria sundet. Sedan gammalt tyckes ön hafva varit rik på
offerställen, troligen omedan dessa här varit fredade för olika
tän-kandes trosnit. Trägudar från dessa offerhögar finnas ock afbildade
redan i beskrifningarna öfver holländarnes och engelsmännens resor
på slutet af 1500-talet, och många uddar finnas på gamla holländska
och ryska kartor betecknade med namnet Afgudaudden eller Kap
Bolvan. I en af de gamla holländska resorna erinrar jag mig hafva
läst, att samojederna återtogo de gudar, holländarne från en dylik
offerhög tagit med i sin båt. Äfven vi besökte 1875 en dylik
offerhög på Jalmal. Dessa de sista lemningarne af en gudstjenst, som
en gång varit spridd bland alla folk, hafva dock ett så stort
etnografiskt och psykologiskt intresse, att jag ej ville försumma det
tillfälle, som här erbjöd sig att ännu en gång med en sakkunnig till
vägvisare besöka ett dylikt ställe.
1 Ordet betyder egentligen en rå och otymplig afbildning af ett föremål, första
utkastet till en bild.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
