Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 6. Philipp Johann von Strahlenberg och hans karta öfver Asien. Teckning af AUGUST STRINDBERG
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 Bd I. Kr 6. — PHILIPP JOHANN VON 8TRAHLENBERG
landträntmästaren Isr. Tabbert och Maria Klinkow. Tidigt ingick han
på den militära banan; blef volontär vid Machliers rogemente 1694,
korpral samma år; förare 1695, underkondnktür vid Fortifikationen
1697, löjtnant 1698, regimentsqvartermästare vid Södermanlands
regemente 1701, kapten 1703. Adlades 1707. Fick vid hemkomsten
1723 öfverstolöjtnants karakter. Död 1747, ligger han begrafven i
Gotinge kyrka i Halland. Strahlenberg utmärkte sig rätt ofta under
kriget ‘, deltog i slaget vid Pultava och blef fången vid
öfvergån-gen af Dniepern samt derpå förd till Sibirien. Der qvarblef han i
tretton år och återkom arm och sjuklig till fäderneslandet. Hans
arbete, som både berör historia, geografi, etnografi, arkeologi och
filologi ’, väckte rättvis uppmärksamhet i hela det lärda Europa. Det
citeras och omnämnes i Petersburgs Akademis Handlingar, i Franska
Vetenskaps-Akademiens Mémoires, i Philosophical Transactions;
om-nämnos och bedömes i Journal des Savants, skattas högt i Acta
Litoraria, öfversättes 50 år efter sitt första uppträdande och anföres ännu
1816 af Alexander von Humboldt i dennes Vues’des Cordillères.
Af större intresse dock för vårt ändamål torde den arbetet
åtföljande kartan vara, i hvilken författaren framlade resultaten af sina
egna på stället gjorda forskningar och andras, dem han inhemtade
under sina resor. Vid sjelfva dot kartografiska arbetet hade han
hjelp af kapten Joh. Anton Matérn vid Fortifikationen, hvilkons
namn, ehuru det är utsatt i kartans nedre kartousch till höger, dock
råkat i förgätenhot och nästan aldrig nämnes bredvid Strahlenbergs * *.
Doras sätt vid kartans utläggning under stor brist på bådo
instrumenter och andra hjelpkällor är ganska sinnrikt. Grunden
hvarpå do bygde var do franska geografornas glob, der första
meridianen går genom Ferro, och der Tobolsk ligger under 90° long.
(Af särskilda anledningar flyttar Strahlenberg den till 88° long.) Sitt
vidare förfaringssätt skildrar förf. på följande sätt. »Då jag nu
till-bragt den största delen af min fångenskapstid i Tobolsk och äfven
förfärdigat min första karta derstädes, så har jag tagit besagde stads
grad till min första meridian, och från denna såväl åt öster som
vester sökt tvenno andra hufvudmeridianer, nomligen den i vester
1 Se: Utkast till en historia om Kongl. Södermanlands Regemente. Stockholm,
1786-94.
* Ebert kallar det: Ein in linguisticher Hinsicht sehr wichtiges Werk.
* J. A. Matérn, nobil. v. M., f. 1683 i Stockholm. Konduktör vid Fortifikationen
1704. Löjtnant 1708. Blef fången vid Dniepern och vistades sedan mest i Tobolsk.
Återkom 1722 och avancerade till öfverste. Förestod fästningsarbetena vid Oxdjupet.
Dog 1767 el. 68.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
