Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 10. A. E. Nordenskiölds ishafsfärd 1878—79. (Forts. från Bd I. Nr 5)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISHAFSFÄRD 1 878 — 79.
25
hvars inre del var ännu belagd med obrutet istäcke. Detta lossade plötsligt d. 30 juli
e. m. och hade nära pressat fartyget mot land, men faran märktes i tid, ånga ficks
upp, och färden stäldes nu till S:t Lawrence-ön, eller som Tschuktscherna kalla den
Engnä, der ankaret faldes den 31 juli e. m. vid nordöstra stranden. Ett stycke öster
om Senjavinsundet sågs drifis för sista gången, men öfver hufvud är den ismängd,
som af polarströmmen föres ned genom Berings sund, ytterst obetydlig.
Ehuru S:t Lawrence-ön ligger närmare Asien än Amerika, anses den ändock
tillhöra den senare verldsdelen och afträddes derför samtidigt med Alaska af
Ryssland till Nordamerikas Förenta stater. Den är bebodd af ett fåtal eskimåfamiljer,
hvilka genom språk och klädédrägt förråda sin beröring med Tschuktscherna.
Härifrån fortsattes färden d. 2 aug. kl. 3 e. m., med kurs till en början mot ön
Kara-ginsk vid Kamtschatkas ostkust, men ändrades kursen sedan till Beringön, der Vega
fälde sitt ankar d. 14 aug. om aftonen i en öppen hamn på öns nordvestra kust.
Beringön är den vestligaste och närmast Kamtschatka belägna af de Aleutiska
öame. Den räknas jemte den närbelägna Kopparön ej till Amerika utan till Asien
och tillhör Ryssland, men har amerikanska Alaska-kompaniet här förvärfvat
sigjagt-rätt, hvarför en ej obetydlig handelsstation underhålles. Afven några ryska
myndigheter äro här bosatta. Ön har omkring 300 invånare (Aleuter).
Såväl i geografiskt som i naturhistoriskt hänseende är Beringön en af de
märkligaste öar i norra delen af Stilla hafvet. Här slutade Bering d. 19 dec. 1741 sin
långa upptäckarebana. Af naturforskaren Steller, som öfverlefde honom, har man en
utmärkt skildring af Öns naturförhållanden, hvaraf man kan finna att djurverlden på
ön sedan dess undergått väsentliga förändringar. Räfvar eller rättare fjällrackor, som
här förekommo i otrolig mängd, äro nu ytterst sällsynta; sjöuttrarne äro helt och
hållet förjagade; af sjölejon infinna sig nu endast enstaka djur, och det
märkvärdigaste af alla Beringöns forna däggdjur, den stora sjökon (Rhytina Stelleri), som på
sätt och vis intog klöfdjurens plats bland hafsdäggdjuren, är helt och hållet utdöd.
Häraf hemför expeditionen betydliga bensamlingar. Det enda större djur, som
fort-lefvcr kanske i lika stort antal som förr, är sjöbjörnen (Otaria ursina), hvars talrika
skaror behandlas nära nog som hjordar af tamdjur. Häraf dödas ändock årligen
50—100,000, lemnandc de i handeln vanliga bruna, silkeslena »sälskinnen».
Vega lemnade Beringön d. 19 aug. om aftonen och vid samma tid på dygnet
d. 2 sept, fäldes ankaret i Yokohama. Efter inträde i Stilla hafvets golfström,
Ku-rosivo, blef vinden ombytlig, värmen tryckande med åska och regnbyar. Under ett
dylikt oväder d. 31 aug. slog åskan med en ytterst våldsam blixt och knall ned i
Vegas stormast, utan att dock göra någon nämnvärd skada. Vid ankomsten till
Yokohama voro alla man friska och Vega i fullgodt skick. Under hela expeditionen
har helsotillståndet varit ständigt utmärkt, och af skörbjugg ej synts ens ett spår.
v
I en skrifvelse, daterad Ceylon d. 16 dec. 1879, redogör prof. Nordenskiöld för
vistelsen i Japan samt resan derifrån till Ceylon. Ur denna skrifvelse meddelas
endast följande korta notiser:
I Japan biet uppehållet ganska långvarigt, dels för att till skydd mot sydhafvets
borrmusslor låta metallförhyda Vega, hvilket skedde vid ett japanska regeringen
tillhörigt varf, dels för att ej onödigtvis under denna årstid blottställa fartyget för
de våldsamma tyfonerna i Chinesiska hafvet. Tiden användes till vetenskapliga
exkursioner och till insamlande af gamla bronser och vapen samt anskaffandet af ett
till nära 6000 volymer uppgående japanskt bibliotek i olika kunskapsgrenar m. m.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
