Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 11. Om möjligheten att idka sjöfart i det Sibiriska Ishafvet. Underdånig berättelse till H. M. KONUNGEN af A. E. NORDENSKIÖLD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MÖJLIGHETEN ATT IDKA SJÖFART I DET SIBIRISKA I8I1AFVET.
3
att de först i förening med högsommarns luftvärme förmå öppna en
bred isfri ränna längs kusten från Jugor schar till Hvitön, öster
om denna ö förorsaka de ofantliga vattenmassor, som Ob och
Jeni-sej gjuta ut i hafvet, en väldig ström från söder, hvilken sannolikt
ganska tidigt på året ronsar hafvet från det nnder vintern bildade
istäcket, hvarvid detta dock till en del ersättes genom de betydliga
massor af flodis, som på denna väg nedföras till hafvet. Denna
ström fortsätter sedan med en af jordens dagliga rörelser härrörande
böjning mot öster, längs Taimyrlandets vestkust till kap
Tschelju-skin, för att derifrån oförhindrad af land taga en ännu mera ostlig
riktning och sålunda bidraga till bildande af det isfria vattnet
mellan Asiens nordspets och- Lena-flodens mynning.
• Mot hösten minskas isen i Kara-hafvet allt mer och mer, så
att det slutligen vid den tid, då ny is börjar bilda sig, är helt och
hållet fritt från gammal drifis, på några smärro isfält när, som
po-larströmmen fortfarande för ned i bugten mellan Matotschkin-sundet
och Barents’ vinterhamn. Hela ön kan nu kringseglas och vägen
tvärsöfver hafvet mellan Matotschkin-sundet och Jenisej är öppen.
Till och med under högsommam bildar sig någongåDg om natten
under stilla väder och klar luft en tunn isskorpa på vattenytan.
Denna isskorpa försvinner dock åter vid första vind, och någon fara
för instängning genom nybildad is förefinnes icke före början af oktober.
I afseende på djupförhållandena i Kara-hafvet får jag hänvisa
till de kartor, som finnas offentliggjorda i Petermanns Geographische
Mittheilungen 1871 tafl. 5 & 6 och 1870 tafl. 23, äfvensom till det
af mig offentliggjorda sjökortet öfver Prövens och Ymers sjöresor. *
Af dessa finner man, att vestra delen af Kara-hafvet är ganska djup,
medan dess östra del är så grund, att man på många ställen redan
flera minuter från land har endast 3 till 4 famnars vatten.
Lyckligtvis tyckas undervattonsbankar icke förokomma, och hafvet är så
jämngrundt, att man tryggt kan framgå långa sträckor längs kusten
med ondast några fä fot vatten under kölen. Endast under
ogyn-samma isförhållanden kommer det i fråga att begagna detta grunda
kustfarvatten, och då bohöfvor man derstädes ej befara den ringaste
sjögång. Klippgrund finnas i dessa farvatten endast vid Novaja
* Särskildt tryckt i Stockholm noder titel: Karta öfver två sjöresor till
Je-nisej och åter 1875 och 1876 af A. E. Nordenskiöld. I mindre skala finnes kortet
återgifvet i Redogörelse för de svenska expeditionerna till mynningen af Jenisej
år 1876 af A. E. Nordenskiöld och Hj. Tiiéel. [Bihang till K.
Vetenskaps-Akade-miens Handlingar. Bd 4 N:o 11.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
