Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 11. Om möjligheten att idka sjöfart i det Sibiriska Ishafvet. Underdånig berättelse till H. M. KONUNGEN af A. E. NORDENSKIÖLD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Bil I. Nl’ 11. — A. E. NORDENSKIÖLD.
Semlja, Waigatsch-ön och Dicksons hamn. Längs södra stranden af
Kara-hafvet, kusten af Jalmal, Hvitön och kap Matte Sale utgöres
bottnen öfverallt af sand eller lera.
Jugor schar och Kariska porton äro tidigt fria från fast is,
hvaremot lösa isstycken af hafsströmmarne länge drifvas af oeli an
i den tämligen instängda bugten mellan sydvestre Novaja Semlja.
Waigatsch-ön och fastlandet kring Petschoras mynning, samt i de
båda sunden, isynnerhet i Kariska porton. Fängstmännen föredraga
derför oftast att segla in i Kariska hafvet genom Jugor schar,
emedan man under början af seglationstiden sällan kan segla frän
Kariska porten rakt öfver till Jalmal och än mindre tvärs öfver hafvet
till Hvitön, utan i alla fall nödgas taga vägen längs Waigatschöns
ostkust till den öppna vattenrännan i sydligaste delen af Karahafvet.
Frän vester kan Matotschkin-sundet anlöpas tidigare på våren
än de båda sydligare sunden, men i mollersta delen af Matotschkin,
som är ytterst smal, lossnar den fasta isen icke före medlet af juli,
och äfven vid denna tid är vägen vidare tvärs öfver till Jenisej
oftast spärrad af ogenomträngliga drifismassor, som först mot hösten
bortsmälta eller skingras. En isfri ränna tyckes deremot tidigt
bildas längs ostkusten af Novaja Semlja söderut till Waigatsch-ön och
fasta landet. Min af ett herrligt väder gynnade resa i denna kanal
med »Ymorï den 5 och 6 augusti 1876 är en bland de angenämaste
färder jag haft i Ishafvet.
Enligt fångstmännens utsago bildar sig stundom i juli månad
till följd af olika strömsättningar en rening i isen norr om
Matotschkin-sundet tvärs öfver hela Kara-hafvet. Om hösten möter
man föga is mellan Matotschkin och Jenisej.
A ömse sidor om Kariska porten sägas flere goda ankarplatser
förekomma. Deras läge och beskaffenhet känner jag dock icke. I
Jugor schar ankra fartygen vid samojedbyn Chabarova, belägen strax
söder om det vestra inloppet till sundet. Matotschkin-sundets bästa
hamnar träffas i Bjeluscha och Gubin bay, tvenne midt emot
hvarandra belägna vikar nära östra mynningen. Äfven vid vestra
inloppet kunna fartyg ankra, nemligen ett stycke från mynningen vid
sundets norra strand. Matotschkin-sundet är smalt och djupt samt
omgifvet af höga berg. Endast vid mynningen af floderna
Schu-milicha och Tschirachina finnas sandgrund tämligen långt från
stranden. Många klippgrund finnas vid vestra inloppet. Dessa äro
utsatta på kartorna, hvilka liufvudsakligast grunda sig på Pachtussows
mätningar 1834—35 och äro ganska goda, dock med det undantag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
