Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 12. Om terrainlära. Af J. F. N. AROSENIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S VES SKA SÄLLSKAPET EÖR ANTROPOLOGI OCH GEOGRAFI
GEOGRAFISKA SEKTIONENS TIDSKRIFT.
Band I. 1880. Nr IS.
Om terrainlära.
Af
J. F. N. AROSENIUS.
Föredragen, i Geografiska Sektionen den lO Maj lS’T’Ø.
Då ordet terrainlära tages i olika omfattande bemärkelser,
behöfver den anmärkning förutskickas, att här åsyftas blott läran
om allmänna förhållanden hos jordklotets ytformer, synnerligast
hos höjdsträckningarna och vattendragen ; således livad man plägar
kalla allmän eller ren terrainlära, i motsats till den (för
krigsbruk) använda. Naturligtvis beror den senare mer eller mindre
af den förra, om man också ej vill med den spanske generalen
Cisneros påstå, att för att draga största möjliga gagn af en position
bör man känna dess geologiska beskaffenhet.
Mången torde ännu hålla före, att inga allmänna förhållanden
hos jordklotets ytformer finnas, och att således ingen terrainlära
är möjlig; eller att om en sådan verkligen kan uppställas, så måtte
den just icke tjena till någonting och, livad värre är, på köpet
vara dödande tråkig.
Det sista kan bero på omständigheterna. Den, som med
lef-vande håg egnar sig åt geografien eller åt hvilken vetenskap som
helst, finner ingen del deraf torr, intet tillbehör likgiltigt. Kunde
nu dertill så lyckligt åtbära, att ämnet en gång framdeles komme
i skickliga händer, skulle nog sådant bidraga att göra det mera
lättsmält.
i Men hvad tjenar det till?» är en fråga, som man ofta
(kanske allt för ofta) här i lifvet får höra. Det är mycket sant, att
så länge man endast i stor skala mäter ute på fältet eller så till
sägandes porträtterar efter naturen, kan falttecknaren någorlunda
Jijelpa sig fram utan terrainlära, endast med öfvad hand och
säkert öga, ungefär som figurtecknaren kan i viss mån reda sig utan
kännedom af anatomien. Men andra tillfällen förekomma, då det
kunde kännas rätt lugnt att vara på det klara med sina äsigter
i detta ämne och hafva fasta grundsatser att trygga sig till. Dessa
tillfällen äro hufvudsakligen två:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
