Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 12. Om terrainlära. Af J. F. N. AROSENIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 Bd I. Nr 12. — j. f. n. arosenius.
Det ena är, när en karta skall reduceras till mindre skala.
Dä förslår ej längre konstfärdigheten ensam, knappt nog i förening
med smak, utan omdöme begynner äfven erfordras. Visst kan det
tyckas att allt sådant bryderi är man ifrån, om man anlitar
fotografien. Man vinner dessutom i tid och är betryggad mot, att
fel insmyga sig. Ar nu originalkartan enkom ritad med beräkning
att genom fotografi förminskas, sä är derom intet annat än godt
att säga; men annorlunda ställer sig saken, om originalkartan är
lagom fint utförd för vanligt bruk. Här behöfvas ej diktade
exempel. Må man betrakta Sicilianska kartverket, som just pä
dylikt sätt tillkommit! Tusentals linier slingra sig der till en bärfva,
den ingen kan utreda. Sä ungefär går det äfven med en reduktion
för band, som söker sin förtjenst i att i möjligaste man efterlikna
fotografien. Lät kopians skala exempelvis vara hälften och
således ytan fjerdedelen af originalets. Om nu originalet är (allt jemnt
för vanligt bruk) lagom fint ritadt, så gifver en enkel räkning, att
tre fjerdedelar af den derå befintliga terrainteckning böra
utelein-nas, om kopian skall blifva redig, Det är naturligt, att för en
topograf vore sådant en försakelse. Man hör stundom försäkras,
att allt, hvad den större skalan inrymmer, kan äfven inpressas i
den hälften mindre; till hvad fromma för kartan, må här vara
osagdt. Antag i sådant fall, att förminskningen icke vore två
gånger, utan fem gånger, tio gånger o. s. v., såsom vid geografiska
kartor ofta förekommer. Förr eller senare möter en gräns, då
ut-gallring ej längre kan undvikas. Hvilka delar skola nu
utelem-nas? Naturligtvis de minst väsentliga. Men hvilka äro de minst
väsentliga? Det var hit man här ville komma.
Det andra tillfället, då en terrainlära kunde vara god att
vidkännas, är, då höjdsträckningar eller höjdsystem skola bcskrifvas.
Villigt erkännes, huru vanskligt det i alla händelser är att blott
med ord teckna en begriplig och träffande bild af dylikt. Men
också, hvad finner man vanligen? Ett villrådigt famlande på måfå,
som röjer, att författaren sjelf ej rätt vetat, hvartut han skulle
vända sig. Eller ock kastar han sig i sin nöd handlöst i armarna
på en äldre terrainlära, som, om den också ej kan kallas allmänt
utdömd, åtminstone varit redan i ett par mansåldrar starkt
bestridd, men som har den stora beqvämligheten att aldrig lemna
den frågande rådvill, utan ända in i de minsta småsaker lemna
besked. En sann terrainlära må nu vara hur önskvärd som helst,
så återstår alltid frågan, om den äfven är möjlig.
När man besinnar, att hvad vi kalla slump är endast ett sätt
att uttrycka sig, torde väl knappt någon förståndig menniska
be-tvida, att. markens former äro i grunden ordnade efter något lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
