Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 12. Om terrainlära. Af J. F. N. AROSENIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Bd I. Nr 12. — j. f. s. arosen irs.
I den af Tibell skapade fältmätningskorpsens läroverk höllos
af kapten Tavaststjerna föreläsningar i topografi, som trycktes
1807, och hvari systemets grunddrag angifvas (sid. 169—174).
Tibell sjelf framstälde i allmänna ordalag sina åsigter i ett tal vid
nedläggande af presidium i Vetenskapsakademien år 1809, men
tillade med en skarpblick och en blygsamhet, som tillhopa beteckna
mannen: »Mycket återstår ännu af naturens lagar i denna väg att
upptäcka och utveckla. Endast noggranna observationer och
naturens ihärdiga följande på spåren, med uteslutande af alla
suppositioner och af all system-anda, kan bringa denna ännu namnlösa
vetenskapsgren till den fullkomlighet hon torde förtjena att vinna..
Han föreslog att döpa den nyfödda kunskapsgrenen till
Geakro-logie, hvilket rotvälska namn dock icke funnit någon genklang,
lika litet som det af Agardh framdeles använda Ankologie.
Naturligtvis följdes åssystemet vid de under Tibells chefskap
förrättade rekognoseringar, hvilka dä för tiden pågingo i
Vester-botten. Pä hela landets yta blef systemet med jernhård
följdriktighet tillämpadt vid Akrells karta öfver Sverige (1811), som i
andra fall genom smak oeh noggrannhet utgör ett knappt
upphunnet konstverk. Med denna karta följde ett häfte af tryckta sii
kallade »underrättelser» : en text lämpad efter bilden, och i sitt
slag förträfflig. Ytterligare återfinnes samma terrainlära i Akrells
lärobok om rekognoseringar (1813). Annu 1835 vidhölls hon med
ungdoinsvärme af general Lefrén, som i sådant syfte omarbetade
en artikel i Ståls topografi. När den mångsidige Agardh
sedermera skulle i sin statistik gifva sig in på detta fait, som väl låg
något på sidan om hans egentliga verksamhetskrets, undföll honom
väl icke vigten af höjdsiffror; dock kastade han sig väl djupt in
i det gamla systemet, troligtvis ej vetande, att det hade blåst
många väder sedan dess. Och det är just dessa kritikens
storm-hvirflar, till hvilka man nu här vill komma.
De började tidigt. Det uppgifves, att redan Pallas, den
in-sigtsfulle kännaren af Nord-Asien och Ryssland, bestridt Buaches
åsigter. (Observations sur la formation des montagnes &c.
Petersburg 1777). I allmänhet ville geologerna aldrig vidkännas
as-systemet (och af dessa män väntar terräinläran ännu mången sund
varning och vink). Geologien, eller om man sä vill geognosien,
ligger terrainläran så nära, att man, såsom läroböcker nogsamt
utvisa, lätt förledes till intrång på grannens mark och vill
hopsmälta läran om höjdernas yttre former med den om deras inre
byggnad. Assystemet fann, som sagdt, ingen gunst hos geologerna.
Wahlenberg jeinförde ovillig den nya bilden af Sveriges
höjdsträckningar med ett på sidan liggande benrangel. Ett af hufvud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
